Aksel Lydersen
Aksel Lydersen (22 februari 1919 – 1 september 1995) var en norsk ingenjör och professor i kemiteknik vid Norska Tekniska Högskolan (norska: Norges tekniske høgskole, NTH). Han var också aktiv i den norska språkkonflikten (målstriden, språkstriden eller sprogstriden) och var ledare för Riksmålsforeningen i Norge 1969 till 1974.
Familj
Fadern var Stian Lydersen (1882 till 1939) som var kapten i den norska handelsflottan, och Lene Marie Lydersen (1886 till 1978). Lydersen gifte sig med Ragnhild Haugen (1919 till 1998) 1946. Deras barn är Lars Lydersen (född 1947) och Stian Lydersen (född 1957).
Bakgrund och utbildning
Lydersen växte upp i kustbyn Narestø vid Flosta i Aust-Agder län. Han avlade examen artium 1938. 1943 tog han civilingenjörsexamen från Maskinavdelningen vid NTH. Därefter arbetade han som assistent åt professor Adolf Watzinger vid NTH i tre år. Därefter var han anställd på Kværner Brug i Oslo i två år. Han återvände till NTH 1948, där han undervisade i kylteknik, och avslutade examen Doctor Technicae (dr.techn.) 1950.
Vetenskapligt arbete
Kemiteknik hade utvecklats som en egen disciplin i USA sedan omkring 1900, utifrån behov inom industrin. Under många år följde NTH den tyska traditionen, där maskiningenjörer utförde sådana uppgifter. Men efter andra världskriget orienterade sig NTH mer mot USA. 1949 etablerade NTH en egen institution för kemiteknik. Sven G. Terjesen, som var andre kusin till Lydersen, var den förste professorn vid institutionen. Han uppmuntrade Lydersen att kvalificera sig för en vetenskaplig position inom den nya disciplinen. 1952 till 1955 arbetade Lydersen med professor Olaf H. Hougen vid University of Wisconsin i Madison. Hougen hade etablerat ett av världens ledande centra för kemiteknik. Lydersen och Hougen blev goda vänner och inledde ett långvarigt samarbete mellan kemiteknikavdelningarna i Trondheim och Madison. Under sin vistelse i USA var Lydersen även anställd på Miller Brewing Company i Milwaukee under en kortare period.
Medan han var i USA utvecklade Lydersen en metod för uppskattning av kritiska egenskaper för temperatur (Tc), tryck (Pc) och volym (Vc), baserad på redan publicerade data. Denna metod är en koncernbidragsmetod och kallas även för Lydersenmetoden. Fastställande av fysiska data blev en central forskningsverksamhet när han återvände till NTH, nu också utifrån egna mätningar. Resultaten publiceras i kemiteknikhandböcker.
Han fick en anställning vid NTH som docent 1955 och professor från 1958. Han skrev eller var medförfattare till flera publikationer om bestämning av entalfi och ångtryck för organiska ämnen. Lydersen hade flera patent. Han skrev en lärobok i kemiteknik på norska och två läroböcker på engelska: Fluid flow and heat transfer från 1979, Mass transfer in engineering practice från 1983 och en engelsk/fransk/tyska/spansk ordbok för kemiteknik från 1992.
Han fick Distinguished Service Citation Award vid University of Wisconsin 1980.
Den norska språkkonflikten
Den norska språkkonflikten (språkstriden eller sprogstriden) är en kontrovers inom norsk kultur och politik relaterad till de två skrivna versionerna av det norska språket: bokmål och nynorsk. Lokalsamhällen organiserade folkomröstningar för att bestämma språkversionen i de lokala grundskolorna. Lydersen ansåg starkt att det vore mer rättvist att låta föräldrarna bestämma detta. Han blev aktiv medlem i Riksmålsförbundet (Riksmålforbundet), som styrelseledamot (1958–1975) och ledare (1969–1974). Han var ledamot av Vogt-kommittén 1964–1966 och i Norges språkråd (Norsk Språkråd) 1972–1994.
Publikationer
- Untersuchungen über Wärmeübergang und Druckfall in Kugelstapeln beim Durchblasen von Luft. Mit Anwendung auf das Gefrieren von Nahrungsmitteln i Luftstrom, dr.avh., Trondheim 1950
- Fra sprogstridens historie, 1965
- Kjemiteknikk, Trondheim 1972
- Vätskeflöde och värmeöverföring, Wiley, Chichester 1979
- Massöverföring i ingenjörspraktik, Wiley, Chichester 1983
- Ordbok för kjemiteknikk (sm.m. I. Dahlø), Trondheim 1988
- Ordbok för kemiteknik (sm.m. I. Dahlø), Chichester 1992