1967 Västberlins delstatsval

Valet till representanthuset i Berlin den 12 mars 1967 var det första valet efter Willy Brandts avgång som borgmästare, som på grund av bildandet av en CDU-SPD-koalition på nationell nivå hade blivit vice rektor och Utrikesminister.

Brandts efterträdare i Berlin var Heinrich Albertz , som tillträdde rollen som borgmästare den 14 december 1966, han valdes som toppkandidat för SPD i detta val.

Albertz var tvungen att hantera ett svårt arv, Brandt var överväldigande populär i Berlin när han lämnade för att bli rektor och hade blivit något av en ikon bland befolkningen, enligt undersökningar var cirka 90% av Berlin glada. Albertz lyckades ändå göra våra egna insatser under den relativt korta tiden mellan Brandts avgång och valet, Albertz hade arbetat nära Brandt sedan 1963 som hans andreman inom SPD vilket gynnade honom då han hade kunnat bekanta sig med några av hans ansvarsområden.

Trots att SPD tappade fem procentenheter noterade den fortfarande imponerande 56,9 % av rösterna och ytterligare en absolut majoritet. Oppositionen CDU, som för tredje gången i rad hade valt Franz Amrehn som sin toppkandidat, noterade en röstökning på 4,1 procentenheter för att vinna 32,9 % av rösterna. FDP led som koalitionspartner till SPD mindre förluster.

Trots att SPD återigen vann en övergripande majoritet, beslutade Albertz att återingå i en koalition med FDP och omvaldes till borgmästare.

Sammanfattning av resultatet av valet den 12 mars 1967 till Berlins Abgeordnetenhaus

Fester		Röster	%	+/-	Säten	+/-
	Tysklands socialdemokratiska parti	829,694	56,9 %	-5,0 %	81	-8
	Kristdemokratiska unionen	479,945	32,9 %	+4,1 %	47	+6
	Fria demokratiska partiet	103,973	7,1 %	-0,8 %	9	-1
	Tysklands socialistiska enhetsparti - Västberlin	29,925	2,0 %	+0,6 %	0
	Andra partier	15 507	1,1 %	+1,1 %	0
Total		1,481,674	100 %		137	-3
Källa