1889 Louisville Colonels säsong

1889 Louisville Colonels
Major League-anslutning
American Association (sedan 1882 )
Plats
Eclipse Park (sedan 1882 ) Louisville, Kentucky (sedan 1882 )
Annan information
Ägare	Mordecai Davidson , John R. Botto
Chef(er)	Dude Esterbrook , Jimmy Wolf , Dan Shannon , Jack Chapman
< Föregående säsong Nästa säsong >

var Louisville Colonels -säsongen 1889 en säsong i amerikansk baseball. Laget avslutade med ett rekord på 27–111, sist i American Association .

Överstarna var det första Major League-laget att förlora mer än 100 matcher på en säsong. Det tidigare rekordet för förluster var 92, satt av Washington Nationals 1886 och matchades av Cleveland Blues 1887. Rekordet skulle slås igen 1890 av Pittsburgh Alleghenys , men förblev AA-rekordet tills ligan lades ihop 1891.

Lågsäsongen

Innan säsongsstarten tog lagägaren Mordecai Davidson in Dude Esterbrook för att styra laget och ersatte Davidson själv. Han sökte också en köpare till laget, eftersom hans egen ekonomi var osäkra.

Vanlig säsong

Tidiga säsongsbekymmer

Säsongen 1889 var en tumultartad sådan för överstarna. Managern Esterbrook bötfällde flera spelare och fick sparken bara tio matcher in på säsongen. Ytterspelaren Jimmy "Chicken" Wolf utsågs till lagkapten, även om Davidson reste med laget också för att säkerställa deras goda beteende – vilket visade sig vara ganska impopulärt.

Davidson fortsatte att försöka sälja klubben allt eftersom säsongen fortskred, men utan resultat. Även han började ta ut böter och lokal media var hårda mot både ägaren och laget. Den 22 maj inledde laget en förlustsvit som så småningom skulle nå 26 raka matcher, vilket fortfarande står sig som alla tiders Major League-rekord från och med 2018. De flesta av förlusterna kom under en sträcka från 24 maj till 1 juli där laget spelade bara tre hemmamatcher.

Strejken

Saker och ting var inte bättre ur AA:s perspektiv. Ekonomiska svårigheter hade fått laget att missa löner vid tre tillfällen, och spelarna gjorde AA-presidenten Wheeler C. Wyckoff uppmärksam på problemet. Detta ledde till att AA kallade till ett möte för att diskutera frågan den 14 juni. På vägen till mötet konfronterades Davidson av sina spelare som krävde att tidigare böter skulle upphävas, och de hotade att slå till om de vägrades. Davidson höjde istället satsen och hotade att bötfälla spelarna ytterligare om de förlorade.

Laget var planerat att spela mot Baltimore Orioles den dagen, och efter Davidsons agerande vägrade fem medlemmar i klubben att ta fältet. Tre lokala semiproffsspelare, Charles Fisher , Mike Gaule och John Traffley , rekryterades för att ansluta sig till de återstående spelarna på planen för att tillåta spelet att börja. Matchen ställdes in efter bara två innings på grund av regn och schemalagd för nästa dag.

Vid mötet erkände Davidson att han inte kunde uppfylla sina skyldigheter om ägande, men lämnade lovande att stärka laget vid hot om att ligan skulle ta kontroll över franchisen. Davidson och Wyckoff träffade spelarna på deras hotell dagen efter, men Davidson vägrade fortfarande att återkalla spelarböterna. Laget tog fältet med semi-proffsen kvar i laguppställningen och förlorade med 4–2 i en match som förkortades av regn till fem innings. Den andra matchen ställdes in, och Wyckoff lovade spelarna en utfrågning att återvända till klubben för nästa match. Ingen av de tre ersättaren spelade någonsin i majors igen.

Fortsatta problem

Davidson mötte lön den 21 juni, men bara genom att redovisa nya böter till lagets spelare. I vissa fall översteg böterna spelarnas lön och de fick veta att de var skyldiga klubben pengar. Stjärnspelaren Pete Browning bötfälldes med $335, och de totala lagböterna kom till $1 800, varav $1 200 tillskrevs avhoppet. Guy Hecker började ta steg mot att grunda en gren av John Montgomery Wards Brotherhood of Professional Base Ball Players för AA. Den 24 juni anställde Davidson den lokala studsaren Buck McKinney, skenbart som lagledare. Medan Wolf fortsatte att sköta uppgifter på fältet reste McKinney med laget för att hålla ett öga på spelarna för ägaren.

Davidson ger upp

Senast den 2 juli skulle dock en annan lönelista, och när det blev uppenbart att han inte skulle kunna uppfylla den, bestämde sig Davidson för att lämna över laget till AA. Det gjorde han officiellt den 5 juli, samtidigt som spelarna fick gehör från Wyckoff. Den 10 juli efterskrevs alla tidigare böter, med undantag för de som var förknippade med strejken den 15 juni. Medan de lokala ägarna snabbt säkrades fortsatte laget att spiralera neråt, och efter säsongen köptes laget av den lokala destilleriägaren Barney Dreyfuss .

Säsongsställning

American Association	W	L	Pct.	GB	Hem	Väg
Brooklyn brudgummar	93	44	0,679	—	50–19	43–25
St Louis Browns	90	45	0,667	2	51–18	39–27
Philadelphia friidrott	75	58	0,564	16	46–22	29–36
Röda strumpor från Cincinnati	76	63	0,547	18	47–26	29–37
Baltimore Orioles	70	65	0,519	22	40–24	30–41
Columbus Solons	60	78	0,435	33½	36–33	24–45
Kansas City Cowboys	55	82	0,401	38	35–35	20–47
Louisville överstar	27	111	0,196	66½	18–46	9–65

Rekord kontra motståndare

1889 American Association Records Källor: [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8]
Team	BAL	BR	CIN	COL	KC	LOU	PHI	STL
Baltimore	—	8–12	8–11–2	12–8	11–7	16–4	8–11	7–12–2
Brooklyn	12–8	—	15–5	11–8–2	16–4	19–1	12–7–1	8–11
Cincinnati	11–8–2	5–15	—	11–9	14–6	18–2	9–11	8–12
Columbus	8–12	8–11–2	9–11	—	9–11	13–7	7–12	6–14
Kansas City	7–11	4–16	6–14	11–9	—	13–6	8–12–1	6–14–1
Louisville	4–16	1–19	2–18	7–13	6–13	—	5–14–1	2–18–1
Philadelphia	11–8	7–12–1	11–9	12–7	12–8–1	14–5–1	—	8–9–2
St. Louis	12–7–2	11–8	12–8	14–6	14–6–1	18–2–1	9–8–2	—

Spelarstatistik

Batting

Förrätter efter position

Obs: Pos = Position; G = Spelade spel; AB = Vid fladdermöss; H = träffar; Genomsnittlig = Slagmedelvärde; HR = Hemkörningar; RBI = Runs inslagna

Pos	Spelare	G	AB	H	Genomsnittlig	HR	RBI
C	Paul Cook	81	286	65	.227	0	15
IB	Guy Hecker	81	327	93	.284	1	36
2B	Dan Shannon	121	498	128	.257	4	48
SS	Phil Tomney	112	376	80	.213	4	38
3B	Harry Raymond	130	515	123	.239	0	47
AV	Bonde Weaver	124	499	145	.291	0	60
AV	Jimmy Wolf	130	546	159	.291	3	57
AV	Pete Browning	83	324	83	.256	2	32

Andra smetar

Obs: G = Spelade spel; AB = Vid fladdermöss; H = träffar; Genomsnittlig = Slagmedelvärde; HR = Hemkörningar; RBI = Runs inslagna

Spelare	G	AB	H	Genomsnittlig	HR	RBI
Bonde Vaughn	90	360	86	.239	3	45
Scott Stratton	62	222	66	.288	4	34
John Galligan	31	120	20	.167	0	7
Fred Carl	25	99	20	.202	0	13
Ed Flanagan	23	88	22	.250	0	8
Jack Ryan	20	79	14	.177	0	2
Bill Gleason	16	58	14	.241	0	5
Dude Esterbrook	11	44	14	.318	0	9
John Kerins	2	9	3	.333	0	3
Harry Scherer	1	3	1	.333	0	0
John Traffley	1	2	1	.500	0	0
Harry Smith	1	2	1	.500	0	1
Charles Fisher	1	2	1	.500	0	0
Mike Gaule	1	2	0	.000	0	0

Pitching

Startande kannor

Obs: G = Spelade spel; IP = Innings pitched; W = Vinster; L = Förluster; ERA = Intjänat körmedelvärde; SO = Genomstruken

Spelare	G	IP	W	L	EPOK	SÅ
Röda Ehret	45	364,0	10	29	4,80	135
John Ewing	40	331,0	6	30	4,87	155
Guy Hecker	19	151,1	5	13	5,59	33
Padda Ramsey	18	140,0	1	16	5,59	60
Scott Stratton	19	133,2	3	13	3.23	42
Michael McDermott	9	84,1	1	8	4.16	22
Harry Raymond	1	9,0	1	0	1.00	1
Bill Andersson	1	8,0	0	1	10.13	2
Ed Springer	1	5.0	0	1	9.00	1

Anteckningar

• 1889 Louisville Colonels lagsida på Baseball Reference