.461 Gibbs

.461 No 1 Gibbs
.461 No 1 Gibbs.jpg
.461 No 1 Gibbs med olika kulor
Typ Gevär
Härstamning Storbritannien
Produktionshistorik
Designer George Gibbs från Bristol
Designad Omkring 1879–80
Specifikationer
Fall typ Kantad , flaskhals
Kulans diameter 0,461 tum (11,7 mm)
Hals diameter 0,482 tum (12,2 mm)
Axeldiameter 0,543 tum (13,8 mm)
Basens diameter 0,583 tum (14,8 mm)
Fälgens diameter 0,669 tum (17,0 mm)
Fälgtjocklek 0,058 tum (1,5 mm)
Falllängd 2,35 tum (60 mm)
Total längd 3,38 tum (86 mm)
Ballistisk prestation
Kulmassa/typ Hastighet Energi
360 gr (23 g) UNK UNK
540 gr (35 g) 1 300 fot/s (400 m/s) 2 027 ft⋅lbf (2 748 J)
Källa(r): Imperial War Museums, Spanish Association of Cartridge Collectors & African Hunting Gazette
.461 No 2 Gibbs
.461 No 2 Gibbs.jpg
.461 No 2 Gibbs patroner, 360 grain patron och kulor till vänster, 570 grain patron och kulor till höger.
Typ Gevär
Härstamning Storbritannien
Produktionshistorik
Designer George Gibbs från Bristol
Designad Omkring 1890
Specifikationer
Fall typ Kantad , flaskhals
Kulans diameter 0,461 tum (11,7 mm)
Hals diameter 0,482 tum (12,2 mm)
Axeldiameter 0,533 tum (13,5 mm)
Basens diameter 0,578 tum (14,7 mm)
Fälgens diameter 0,657 tum (16,7 mm)
Fälgtjocklek 0,059 tum (1,5 mm)
Falllängd 2,75 tum (70 mm)
Total längd 3,54 tum (90 mm)
Ballistisk prestation
Kulmassa/typ Hastighet Energi
360 gr (23 g) UNK UNK
570 gr (37 g) UNK UNK
Källa(r): Imperial War Museums & Spanish Association of Cartridge Collectors.

.461 No 1 Gibbs och .461 No 2 Gibbs är två föråldrade proprietära gevärspatroner utvecklade i 1800-talets Storbritannien.

Design

.461 No 1 Gibbs och .461 No 2 Gibbs är båda kantade , flaskhalsade centerfire gevärspatroner designade för användning med svartkrut . Båda patronerna erbjöds med två laddningar, när de laddades med den lättare ansågs båda patronerna vara uttryckliga .

.461 No 1 Gibbs

No 1 Gibbs , även känd som .461 No 1 Gibbs 2 + 11 32 tum , i uttrycklig form avfyrade den en 360 gr (23 g) projektil som drevs av 90 gr (5,8 g) svartkrut, i sin tyngre lastade den avfyrade en 540 gr (35 g) projektil som drevs av 75 gr (4,9 g) pulver.

.461 nr 2 Gibbs

No 2 Gibbs , även känd som .461 No 2 Gibbs 2 + 3 4 tum , var baserad på No 1 patronhylsa med en förlängd hals. Den avfyrade antingen en 360 gr (23 g) eller en 570 gr (37 g) kula som drevs av 90 gr pulver.

Historia

Båda patronerna utvecklades av Bristols vapenmakare George Gibbs för användning i sina Gibbs–Farquharson–Metford enskottsgevär byggda på Farquharsons fallande blockåtgärd, även om Gibbs också byggde dubbla gevär med Metford-pipor som kammar dessa patroner. .461 No 1 Gibbs designades runt 1879–80, medan .461 No 2 Gibbs designades runt 1890.

Båda patronerna laddades därefter med milda laddningar av rökfri kordit , noggrant balanserade för att replikera ballistiken hos de ursprungliga svartkrutsversionerna, för att bli .461 No 1 Gibbs Nitro for Black och .461 No 2 Gibbs Nitro for Black , men till skillnad från andra liknande svartkrutspatroner från sin tid, varken blev en Nitro Express- patroner.

Använda sig av

Både .461 No 1 Gibbs och .461 No 2 Gibbs designades som tändstickspatroner för målskytte på långa avstånd även om båda patronerna blev populära som jaktpatroner.

Frederick Selous använde ett Gibbs–Farquharson–Metford-gevär i .461 No 1 Gibbs i stor utsträckning i Afrika. Med detta gevär sköt han elefant, lejon, giraff, buffel, flodhäst, noshörning, zebra och många arter av antilop.

Frederick Vaughan Kirby jagade flitigt i södra Afrika med flera .461 Gibbs-gevär, inklusive minst ett Gibbs–Farquharson–Metford-gevär med kammare i .461 No 1 Gibbs och ett Gibbs–Metford-dubbelgevär med kammare i .461 No 2 Gibbs reglerat för 570. gr laddning. Med dessa gevär sköt han noshörning, buffel, flodhäst, lejon, leopard och olika antiloper, och konstaterade att .461 Gibbs var "kanske ett så perfekt vapen för lejonskytte som man kan önska". Kirby sköt också elefanter med dessa gevär, även om angivna elefanter endast bör dödas med gevär med små borrhål under speciella omständigheter.

Anteckningar

Se även

externa länkar