Dec 142014
 

Answer by Saurabh Gautam:

Stick this on your mirror. See the magic happen.

It compares where you end up if you improve by 1% every day for a year instead of going worse by 1% every day for a year.

Image source: The Internet

What are the best tricks to keep yourself motivated?

 Posted by at 10:56 e m
Dec 092014
 

Answer by Lidia Stanton:

Understanding the mammalian brain and nervous system makes it possible to (harmlessly) control the behaviour of people and animals using the principles of Operant Conditioning laid down by behaviourists. What are the benefits? You can keep your sex life exciting, change your partner’s perception of you from predictable to intriguing, make the children do chores around the house, eat their greens and always say ‘Thank you’ and ‘I’m sorry’, and successfully teach your pets toileting skills or fun tricks.

Humans’ and other mammals’ brains are extremely responsive to external modification of behaviour using either reflexive associations (classical conditioning – just think of Pavlov’s dog), or rewards and punishments (operant conditioning – surely you’ve heard of rats getting electric shocks if they didn’t push a lever). The mammalian brain in rats, cats, dogs, monkeys, and humans is built on similar lines, and neurons work pretty much in the same way. Even cleverest people will struggle to realise their behaviour is being shaped by someone observing them and pulling invisible strings.

TRY THIS SIMPLE TEST: Ask your friend to randomly state a series of words. Choose a particular category but don’t tell your friend what it is. Whenever your friend gives an example of this category (colours, numbers, proper names) say “Great. Wonderful!” Otherwise say nothing. Within a brief time, your friend should be giving mostly examples of your chosen category.

Why does it work? You have ‘rewarded’ your friend by praise when they said what you wanted them to say, and ‘punished’ them by your indifference, lack of reaction, when they failed to offer the correct answers.

The trick shows how operant conditioning works. It is useful in gentle steering people towards the goals considered universally beneficial for all members of the same group, e.g. family, but the key to success in behaviour modification is the frequency with which we ‘administer’ the rewards and punishments, not simply carrying the acts of conditioning.

Fixed interval – blue line

Logically, it would make sense to assume that, if we want expected results every time, we should alwaysreward good/gratifying behaviour, and alwayspunish the opposite reaction. Not so, according to behaviourists. Have you noticed that, if you treat someone every time they deliver, their interest gradually diminishes? Predictability is not a good motivator. Just think of what happens to children who get what they want every time, or what little effect your compliment has on your partner if you deliver it too frequently? What happens to the bedroom dynamics after sex becomes a highly regular, comfortable activity on a list of things to do before falling asleep? How motivated is our behaviour then? The number of our responses to the stimuli (e.g. sweets, praise, sex) becomes lower and lower until, one day, it may actually become extinguished. We may stop responding.

Variable ratio – red line

The best way to ensure someone’s interest in our behaviour modification game is rewarding them not in regular intervals (every time, every Saturday, or every …) but in irregular ratio patterns (so that they know it will happen – life shows it does happen – but they don’t know when). If you want your child to learn to always say ‘Thank you’, if you want your cat to always come home after you’ve shaken the dry food box, if you want your partner to always be excited about what the evening might bring in the bedroom – reward them occasionally, without any predictable pattern to keep their interest high. This is not to be confused with being mean, occasional rewarding is actually good for your relationship with your partner, child(ren), friends, neighbours, pet(s), etc. It keeps the relationships fresh and under control, should you wish to think of them that way.

Finally, think of gambling, or any form of dependency. Why do people become addicted to social media platforms, such as Facebook or Quora? The very high and steady response rate (time spent online) is due to not knowing when your post, answer, picture, will get likes/upvotes/great comments. The activity of following other people is rewarding in itself, but the fact that some of us spent disproportionally high amounts of time online shows that our behaviour can be modified in response to someone’s prediction about how people would respond to their idea. Social media are not successful because people like other people, but because people’s time spent online can be predicted and controlled. And this doesn’t start or end with social media. BF Skinner told us that long time ago.

What are some brain hacks that a neuroscientist or a psychologist knows that most people don’t?

 Posted by at 11:19 e m
Nov 132014
 

Jag fick tänka till på egen hand

Min värsta mardröm är att vi får fler elever som är svåra att motivera för skolarbetet samtidigt som de mycket väl är motiverade för andra saker utanför skolan och förlägger merparten av sitt lärande där. Vi behöver undervisa innehåll som engagerar och vi behöver möta eleverna där de är, dvs på nätet, i spelen och i den nya tekniken. Men först av allt måste vi förbättra elevernas motivation. Motivationen behövs både för att arbeta med konventionella uppgifter och för att hålla fokus i den digitala världen. Det löser vi med en satsning på att utveckla deras attityder, egenskaper och entreprenöriella förmågor (Mindset som Carol Dweck kallar det).

I undervisningen väljer vi sådant stoff som engagerar. Arbetsformerna varieras och anpassas så de efterliknar det moderna arbetslivet. Vi använder datorerna på ett kreativt sätt och skapar mycket underlag för elevernas portfolio och bedömning. Vi låter eleverna delta i utvärderingen. I teknikkurserna kör vi digitalt inriktade teknikblock som utmanar och inspirerar eleverna inom ämnesramarna.

Vi möter eleverna på deras arena med hjälp av bra cMOOCs[1] så de kan ta kurser när, hur och var de vill (exempelvis kan de ta kurserna i önskad ordning). Dessutom bör vi låta eleverna läsa fler (teknik-) kurser än vad som ryms i utbildningen. Det gör eleverna mer anställningsbara och bättre förberedda för vidare studier.

I förlängningen läser eleverna flippade formativa kurser där allt som inte behöver ske i skolbyggnaden sker utanför den. De läser och reflekterar[2], ser film, övar frågor, programmerar, designar, besöker museer och företag på egen hand eller i flexibla grupper. Eleverna kommer blott till skolan för att umgås, inspireras, labba, leka med saker, bygga saker och annat som fysiska träffar behövs till. Det krävs andra regler för att låta eleverna stanna hemma. Det krävs mycket god undervisning. MOOCar som fungerar även på yngre elever. Det ska vi ta fram.

Ekonomin: Om en skola har bra MOOCar[3] kan den dra ner på lokalyta och lärare som undervisar. De kan ha fler lärare som designar och utvecklar dessa förträffliga MOOCar. Lärarna kan även öka sin kompetens inom dynamiska teknikområden och utveckla sin undervisning. Frigjorda resurser används även till att skaffa bättre utrustning för elevernas labbande.

Om eleverna hittar en MOOC på en annan skola borde de få ta med sig exempelvis en 25-del av tre års skolpeng (för en hundrapoängskurs) till den skolan som ger MOOCen. En reform som delar skolpengen så att eleven kan välja valfria kurser fritt hos egen vald utbildare skulle skärpa konkurrensen och öka både kvalitet och mångfald.

Om en elev vill vara sin egen huvudman och läsa öppna, fria MOOCar borde då inte eleven då få tillgång till hela sin skolpeng? Skolpengen är cirka 70 000 per år? Det är 100 kr per poäng eller 10 000 kr för en 100 poängskurs. Man kan också sätta prislappen till 300 000 kr för en klass som läser en hundrapoängskurs.

Det finns idag föräldrar som betalar 800 i månaden för tjugo minuter pianospel per vecka på Kulturskolan och mer därtill för privatlärare. Tänk om vi erbjöd programmering. CAD, Photoshop, Arduino, Mindstorms och andra kurser på marknaden för fritidsaktiviteter.

MOOCar i det livslånga lärandet är en självklar samhällsnyttanytta. Våra gymnasiekurser kan fungera även där. En intressant marknad är olika typer av arbetsmarknadsutbildningar.

Det har aldrig varit så spännande att vara lärare!

Länkar:

MOOCs på Wikipedia:

https://en.wikipedia.org/wiki/Massive_open_online_course

Ebba Ossion Nilssons föredrag på Thorén tillsammans: http://www.slideshare.net/EbbaOssiann/ossiannilsson-thorengruppen-140815-final

Eleverna skapar, bygger vidare på, kursen i wikin http://derekbruff.org/?p=2579


[1] MOOC står för massive Open Online Course. En cMOOC är en kollaborativ MOOC (connectivist).

[2] som Peters idé med CC sci fi som eleven recenserar på en hemsida

[3] som Hybrid Pedagogys MOOC-sajter

 

 Posted by at 8:57 f m
Nov 092014
 

Lägst andel elever klarar kursprovet i matematik 1 a

Av eleverna som skrev kursprovet i matematik 1 a uppnådde 70 procent minst provbetyget E. I kursprovet matematik 1b var det 83 procent som uppnådde minst provbetyget E. Av eleverna som skrev kursprovet i matematik 1 c var det 95 procent som uppnådde minst provbetyg E.

Eleverna på naturvetenskaps- och tekniska programmet läser matematik i större omfattning, ända upp till matematik 4 men andelen som uppnådde minst provbetyg E minskar för varje kurs. För provet i matematik 2c var det 86 procent som uppnådde minst provbetyget E, för matematik 3c var andelen 81 procent och för matematik 4 var det 78 procent.

 

Enligt Skolverket

 Posted by at 12:10 f m
Nov 082014
 

Anything, from not having distractions to using flash cards… Real advice that you have found actually works to help in obtaining and maintaining  information.

What is the best study method?

 Posted by at 9:40 f m
Okt 172014
 

Kolla licensen på en film:

Skärmavbild 2014-10-17 kl. 09.17.35

Ändra licens på en av dina befintliga filmer genom att klicka redigeringsknappen (info och inställningar) och avancerade inställningar:

Skärmavbild 2014-10-17 kl. 09.17.05

Ställ in CC som standard för kommande uppladdningar:

Instruktion: Set Default Upload Settings

Skärmavbild 2014-10-17 kl. 09.21.54

 

Det CC-val som finns på Youtube är CC By. Alltså inte Share Alike.

 Posted by at 7:29 f m
Jun 192014
 

Vi har ett läsprojekt på skolan. Vi ska läsa i alla ämnen. Det kan vara lätt – Feynman i fysiken, Håkan Lans i entreprenörskapen. Men vad läser vi i matten? Det finns ju naturligtvis många trevliga böcker med matteanknytning men eftersom matten är ett ämne som eleverna har svårigheter i vill vi välja något som stödjer lärandet i så stor utsträckning som möjligt.

Som introduktion kan man själv läsa Bildning och Matematik, av Lars Mouwitz. Den handöar inte om läsning men jag kunde inte motstå det bredare bildniingsperspektivet. Om du vill komma fortare fram mot kärnan rekommenderar jag i stället nästa text.

Läsförsåelse är viktigt

Jag läste Läsförståelse och matematik –behöver man lära sig läsa matematik? av Magnus Österholm som skrivit en hel del på detta område..

Vad skulle eleverna kunna  läsa?

Följande texter ligger på hög nivå och lämpar sig bara för intresserade elever.

INTRODUKTIONSKURS I MATEMATIK, av Erik Melin kan vara användbar även om den naturligtvis är på en högre nivå än gymnasiemattens tidigare kurser.

Wikipedia: Projekt matematik/Matematikterminologi

I detta antagningsprov till matematikgymnasiet i Danderyd förekommer en läsförståelseuppgift.

Hur man skriver matematisk text, av Daniel Larsson kan användas för den är kort och informativ.

Några projektarbeten och gymnasiearbeten som elever kan läsa

Även dessa är på hög nivå och lämpar sig bäst för elever med intresse eller i de högre kurserna.

Serveess i magematik är ett gymnasiearbete och kan läsas som övning.

 Biomatematik – Att förstå biologiska beteenden genom dynamisk modellering och matematisk analys.

Hemligheternas Matematik Projektarbete om asymmetrisk kryptering.

Uppgifter passande i undervisningen

Texter och läsuppgifter  som passar alla elever i de lägre gymnasiekurserna behövs. En början kan vara att fokusera läsningen av matteboken, matteboken.se WikiBooks eller annan kursnära mattetext. Läsningen följs upp med läsförståelsetest, begreppstest och liknade.

Men vad finns mer? Gärna relevanskoppling.

Kanske kan eleverna ha nytta av att läsa dessa texter:

Eller varför inte försöka begripa en text om pokerodds. Det kräver läsförståelse. Den innehåller minimalt med matematik. Den är relativt lättläst om man behärskar pokervokabulären (vilket jag inte gör). Den innehåller mycket matematik om man ska förklara litet noggrannare vad som sägs i texten.

 

 Posted by at 8:57 f m
Maj 042014
 

Från en sökning på: mediawiki extension bootstrap

 Posted by at 4:25 e m