Nov 132014
 

Jag fick tänka till på egen hand

Min värsta mardröm är att vi får fler elever som är svåra att motivera för skolarbetet samtidigt som de mycket väl är motiverade för andra saker utanför skolan och förlägger merparten av sitt lärande där. Vi behöver undervisa innehåll som engagerar och vi behöver möta eleverna där de är, dvs på nätet, i spelen och i den nya tekniken. Men först av allt måste vi förbättra elevernas motivation. Motivationen behövs både för att arbeta med konventionella uppgifter och för att hålla fokus i den digitala världen. Det löser vi med en satsning på att utveckla deras attityder, egenskaper och entreprenöriella förmågor (Mindset som Carol Dweck kallar det).

I undervisningen väljer vi sådant stoff som engagerar. Arbetsformerna varieras och anpassas så de efterliknar det moderna arbetslivet. Vi använder datorerna på ett kreativt sätt och skapar mycket underlag för elevernas portfolio och bedömning. Vi låter eleverna delta i utvärderingen. I teknikkurserna kör vi digitalt inriktade teknikblock som utmanar och inspirerar eleverna inom ämnesramarna.

Vi möter eleverna på deras arena med hjälp av bra cMOOCs[1] så de kan ta kurser när, hur och var de vill (exempelvis kan de ta kurserna i önskad ordning). Dessutom bör vi låta eleverna läsa fler (teknik-) kurser än vad som ryms i utbildningen. Det gör eleverna mer anställningsbara och bättre förberedda för vidare studier.

I förlängningen läser eleverna flippade formativa kurser där allt som inte behöver ske i skolbyggnaden sker utanför den. De läser och reflekterar[2], ser film, övar frågor, programmerar, designar, besöker museer och företag på egen hand eller i flexibla grupper. Eleverna kommer blott till skolan för att umgås, inspireras, labba, leka med saker, bygga saker och annat som fysiska träffar behövs till. Det krävs andra regler för att låta eleverna stanna hemma. Det krävs mycket god undervisning. MOOCar som fungerar även på yngre elever. Det ska vi ta fram.

Ekonomin: Om en skola har bra MOOCar[3] kan den dra ner på lokalyta och lärare som undervisar. De kan ha fler lärare som designar och utvecklar dessa förträffliga MOOCar. Lärarna kan även öka sin kompetens inom dynamiska teknikområden och utveckla sin undervisning. Frigjorda resurser används även till att skaffa bättre utrustning för elevernas labbande.

Om eleverna hittar en MOOC på en annan skola borde de få ta med sig exempelvis en 25-del av tre års skolpeng (för en hundrapoängskurs) till den skolan som ger MOOCen. En reform som delar skolpengen så att eleven kan välja valfria kurser fritt hos egen vald utbildare skulle skärpa konkurrensen och öka både kvalitet och mångfald.

Om en elev vill vara sin egen huvudman och läsa öppna, fria MOOCar borde då inte eleven då få tillgång till hela sin skolpeng? Skolpengen är cirka 70 000 per år? Det är 100 kr per poäng eller 10 000 kr för en 100 poängskurs. Man kan också sätta prislappen till 300 000 kr för en klass som läser en hundrapoängskurs.

Det finns idag föräldrar som betalar 800 i månaden för tjugo minuter pianospel per vecka på Kulturskolan och mer därtill för privatlärare. Tänk om vi erbjöd programmering. CAD, Photoshop, Arduino, Mindstorms och andra kurser på marknaden för fritidsaktiviteter.

MOOCar i det livslånga lärandet är en självklar samhällsnyttanytta. Våra gymnasiekurser kan fungera även där. En intressant marknad är olika typer av arbetsmarknadsutbildningar.

Det har aldrig varit så spännande att vara lärare!

Länkar:

MOOCs på Wikipedia:

https://en.wikipedia.org/wiki/Massive_open_online_course

Ebba Ossion Nilssons föredrag på Thorén tillsammans: http://www.slideshare.net/EbbaOssiann/ossiannilsson-thorengruppen-140815-final

Eleverna skapar, bygger vidare på, kursen i wikin http://derekbruff.org/?p=2579


[1] MOOC står för massive Open Online Course. En cMOOC är en kollaborativ MOOC (connectivist).

[2] som Peters idé med CC sci fi som eleven recenserar på en hemsida

[3] som Hybrid Pedagogys MOOC-sajter

 

 Posted by at 8:57 f m
Apr 042014
 

Jag var på ifous-konfernes om entreprenöriellt lärande. P-G Hallberg lyfte frågan varför det går så trögt att införa EL i matematiken.

Entreprenöriell matematik var hett efter Peter Ellwes presentation på TeachMeet 2009. I sitt anförande gör Peter en analys som stämmer lika bra idag. Många elever har dåliga kunskaper i matematik och dåligt självförtroende och motivation till följd av en mindre lyckosam undervisning tidigare i skolan. Vi kan lämna det därhän just nu att definiera denna mindre lyckosamma undervisning – ni vet vad jag menar. Peter menar då att det vore dumt att fortsätta på samma spår och att det finns en spännande möjlighet i att möta eleverna där deras intressen finns. Så tänker vi nu med. Åtminstone vad gäller den andel elever som inte klarar målen.

Låt oss gå tillbaks och se vad som hände. Det var mycket uppmärksamhet kring konceptet entreprenöriell matematik omkring 2010-2011.

Skoverket skrev om det 2010.

Det publicerades rapporter och uppsatser. Här kommer ett axplock:

Peter Ellwe bloggade och skrev på sin hemsida åtminstone fram till 2013.

Det här kan vara av intresse: Landskrona,Kommunförbundet Skåne.

I nutid hittar jag inte så mycket om EL i matematiken. man verkar ha backat till att nämna entreprenöriellt lärande tillsammans med andra positiva begrepp och modeord:

Så hur ser det ut nu? Uppenbarligen blev det inte ett lyft att skicka ner eleverna på stan och intervjua HM-chefen om försäljningsmarginalerna. Elevernas planhalva låg kanske för långt från målen. Ma1C kanske är en för tuff kurs för att man ska hinna pröva sig fram. Eller så var det kanske så att eleverna mycket väl lärde sig matematik i verkligheten men hade svårt att visa samma kunskaper i det formella sammanhanget av exempelvis ett nationellt prov.

Ellwe och Berg visade förvisso positiva resultat ett par år men jag tror man kan misstänka att det inte berodde på det entreprenöriella i sig. kanske berodde det helt enkelt på att berg och Ellwe är engagerade och duktiga lärare.

Finns det en öppning för entreprenöriell matematik 2.0. Ett koncept med nedskakade ambitioner. Mer i matematikens huvudfåra. En försikt förskjutning mot att undervisa med alla matematikens förmågor i fokus. Och att snegla på några av de entreprenöriella samtidigt. Kanske med användande av ikt, fler frågor mindre procedur.

 Posted by at 5:04 f m
Feb 262014
 

Omvärldsbloggen skriver om makerkukturen som är precis det vi gör med Algodoo, WordPress, Arduino, Lego Mindstorms EV3, Javascript, SketchUp och andra teknikblock.

 Posted by at 10:16 e m
Dec 292013
 

Reklamfilm till ÖH

Ett projekt inom marknadsföring i Entreprenörskap

Tänkbara filmer
  • Screencasat GGB
  • Pendeln
  • lego-roboten
  • DICE

ShotBox. Ett verktyg för att skapa StoryBoards.

Screencasts

Program för screencasts till reklamfilm och GGBmOOC

  • scr

Skapa enkla spel – DICE forts

LMS

Tips från en kul blogg.

  • BrainHoney. Kombinera LMS med innehåll. Gratis för en lärare, kostar för skolor.
  • Edmodo. Man kan bygga undervisningsappar. Kopplat till Edmodos plattform förstås.

Start-ups

Läste om dem i en bilaga till SvD. Kanske något att ta upp i entreprenörskapen. Även SUB46.

  • tictail
  • Readly. ganska intressant att vi diskuterade tidningsdöden och de nya behov som uppstår. Här är ett svar på frågan om hur tidningarna ska få betalt online även om det inte är en lösning på sovringsbehovet.
  • Foap. Tjäna pengar på dina foton.

Fler verktyg för interaktion med publiken/eleverna

Teknik

3D-scanner.

 Posted by at 10:00 f m
Dec 172013
 

Lego Mindstorms EV3 är inte bara för högstadiet.

 

 Posted by at 8:19 f m
Jul 202013
 

Magnus Henrekson och Tino Sanandaji skrev en  debattartikel 6/7 2013 där de menade att ungdomsarbetslösheten kan bero på att ungdomar har bristande ”mjuka kompetenser”. Deras undersökning ska ha visat att ungdomarna har bristande självdisciplin, social kompetens, motivation, arbetsmoral, uthållighet, pålitlighet, punktlighet och emotionell stabilitet.

Det ligger nära till hand att jämföra med de entreprenöriella förmågorna även 0m dessa ligger mer åt det kreativa hållet. Henreksons och Sanandajis kompetensere ligger å sin sida mer åt traditionellt ordning och reda men jag ser ett överlapp i det som vi entreprenöriella kallar egen inre motor.

Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling. Det handlar om att utveckla nyfikenhet, självtillit, kreativitet och mod att ta risker. Det entreprenöriella lärandet främjar också kompetens att fatta beslut, kommunicera och samarbeta. Läs mer på Wikiskola.

Jag kommer att ta upp detta på lämpligt sätt i undervisningen i höst.

Länkar:

 Posted by at 10:06 f m
Maj 052013
 

Vi använder en del labbinstruktioner med rutor och rader där eleverna fyller i svar och resonemang. Vi låter ibland eleverna skriva fullständig laborationsrapport med en standardiserad form; Material, Resultat, Diskussion osv.

Men ovanstående former lämnar inte mycket utrymme för elevens kreativitet och det finns en risk att eleverna inte lär så mycket genom att följa uppgjorda banor. Ett bra alternativ kan vara att låta eleverna redovisa hela laborationen i Excel. De labbar som innehåller mätningar som kan presenteras grafiskt dokumenteras lätt i Excel eller annat kalkylprogram. Då tycker jag det är lika bra att låta eleverna redovisa hela labben i Excel. Det går fort och enkelt med textrutor för att beskriva genomförandet och diskutera resultatet. Så här kan det se ut:

Så här kan labbrapporter se ut - formativt och kommunicerande eleven kreativ

Det finns administrativa fördelar. Allt finns på samma ställe vilket gör det lättare att hålla ordning. Eleven slipper jobba i två program och leverara två filer eller bädda in resultaten. Med Excelrapporten finns allt på samma ställe och det är lätt att komplettera. Rapporter av detta slag underlättar ett formativt arbetssätt. Läraren klipper enkelt in en ruta med kommentarer och eleven förbättrar.

Ur ett entreprenöriellt perspektiv är det ett bra arbetssätt därför att eleven skapar rapporten från noll utan alltför mycket pekpinnar. Resultatet blir personligt och snyggt vilket ger tillfredsställelsen av att ha skapat. Eleven övar kommunikation och
att omsätta sina idéer, reflektioner och slutsatser till handling i form av Excelrapporten.

Till skillnad från ett textdokument där man klipper in tabeller och diagram har vi ett ickelinjärt flöde i Excelsidan. Det är lättare att kommunicera förutsättningar och reflektioner när man kan lägga textrutor bredvid resultaten. Mätvärdena hamnar i centrum och övriga komponenter i rapporten placeras ut i en tvådimensionell layout. Jag tror det underlättar förståelsen att ”slippa” den linjära rapporten (även om man naturligtvis måste öva på detta också).

Detta sätt att presentera resultat ligger närmare hur en forskare skulle göra för att förmedla sina resultat kollegor emellan än vad en formellt korrekt rapport gör. Visst är det viktigt att behärska formen för en vetenskaplig rapport, åtminstone för att läsa vetenskapliga rapporter. Men att drilla våra elever till att skriva vetenskapliga rapporter är kanske inte det viktigaste med laborationerna. trots allt kommer bara en bråkdel av eleverna att bli forskare. Däremot kommer alla elever att ha nytta av att kunna kommunicera sina tekniska naturvetenskapliga resultat på ett effektivt sätt. Effektiv kommunikation innebär dels att det är lätt att skapa dokumentet och dels att det är lätt att ta in informationen från dokumentet.

Excelrapporterna lämpar sig väl för spontana underökningar, praktiska övningar och öppna frågeställningar. Det är en metod att utvidga laborationsbegreppet från standrdmallen – en lektion, en laboration, en standardiserad rapport.