Dec 082013
 

Skoverkts slideshare om PISA-resultaten sammanfattar dramatiken i bild 4. Resultaten dyker. Det är närmast fritt fall i matematik. Det finns mängder med förslag på lösningar. Många förslag går i riktning mot en mer traditionell skola. Det finns även de som resonerar om att våra elever kan annat och att vi borde fortsätta med skolutveckling på vetenskaplig grund och ökad iktanvändning. Hans Renman ger ett exempel.

Jag tycker vi ska behöver göra både och.

 

Vi behöver både utveckla skolan och ta in en del äldre metoder. För visst bör vi klara av att både ligga i topp i PISA-mätningarna och utveckla, driftiga, kreativa och glada ungdomar.

Jag kommer att satsa på att eleverna ska räkna alla uppgifter på rutat papper. Jag kommer också att storsatsa på GeoGebra i undervisningen, flippat, begrepp och mycket annat.

Inger Enkvist skriver på SvD om hur samhällets inställning till studier påverkar. Det är något jag tänker läsa för mina elever. Liksom denna reflektion av Ivan Mazour.

Min strategi:

  1. Rutat papper
  2. GeoGebra
  3. All annan ikt
  4. Undervisa mot förmågorna
 Posted by at 1:08 e m
Dec 032013
 

Vi har länge kört ungefär samma laboration i energiomvandling. Den bygger på att man låter en tyngd falla och mäter dess läge och tid med en tempograf. Vid tre tillfällen beräknar man och summerar lägesenergin och rörelseenergin i syfte att visa att totala energin är konstant, att ingen energi förvsinner utan bara omvandlas.

När labben ursprungligen skapades räknade man med miniräknare, kanske rent av räknesticka. Under sådana omständigheter är beräkningarna krångliga och tidsödande och tre mätpunkter är vad man hinner med på en lektion.

Denna höst hände något spännande vid laborationens start (samma sak i båda grupperna). Eleverna ifrågasatte vad vi skulle göra.

– Är inte detta samma sak som vi gjorde på tyngdaccelerationen?

– Jo svara jag, ni ska mäta med tempografen igen.

– Men behöver vi göra om mätningarna igen? Vi har ju redan mätdata!

Här öppnar eleven sin MacBook Air som går igång direkt tack vare sin SSD. Eleven visar sina mätdata och jag svarar att självfallet är det inte nödvändigt att göra om mätningarna för sakens skull.

energiomvandlingsdata

Ingen elev tittade ens på labbinstruktionen. De diskuterad och tog sedan reda på vika frmler de behövde och hur de skulle använda Numbers på bästa sätt.

Eleverna stöter ofta på småproblem när de använder Excel och för Macanvändande elever är Numbers relativt okänt. Det kan ta ett tag att komma förbi problemen med komma respektive punkt för decimaltal, hur man gör en scatter plåt, jur man organiserar data och hur man skriver och kopierar formler. Nu verkar det som att detta fungera bättre på Mac än på (våra äldre) PC. Pekplattan gör det lätt att markera och dra. Småproblem som punkt istället för decimalkomma undanröjdes lätt hos alla elever. kanske blir eleverna mer datorerna år för år. Kanske är lärkurvan brantare på en Mac. Hur som helst upplever jag att datorn i detta fall har blivit ett verktyg i lärandet som faktiskt tillför något väsentligt. Något mer än att bara göra samma sak som tidigare fast digitalt (läsa och skriva).

Vi hade bra diskussioner under labben. Det var kul. Labben genomförde och lämnades in direkt i de flesta fall. Vi kände stolthet över att vi hade skapat något bättre tillsammans. Nästa år kommer vi att utveckla labben ytterligare.

Resultatet blev fint som synes till höger. Eleverna gjorde direkt kopplingen till en PhET-animering som jag visat. energiomvandling grafer

 

 Posted by at 7:36 f m
Okt 042013
 

Det är inget fel på multimetrar. Det går att förklara hur de funkar och det är kunskap som man  har nytta av.

men om man vill göra ett enkelt experiment med oerfarna elever finns en påtaglig risk att de antingen gör något fel och missar hela poängen eller att de har så mycket besvär på vägen att de förlorar intresset.

På min tid som elev hade vi separata ampere- och voltmätare och det kanske inte var så dumt.

Jag tror det vore bra för eleverna att få använda halvfärdiga moduler som lötts eller byggts på breadboard. Då kan man använda den här typen av enkel Volt-display. och andra liknade komponenter.

Vi har en ny labb på gång som vi ska testa på lite yngre elever. Skriver mer när vi fått det klart.

 Posted by at 5:07 e m
Aug 192013
 

Detta arbete förtydligas och flikas in i Vattenraket under Fysik 1 på wikiskola.se

 

En temadag för årskurs 2.

Det är också en introduktion till Fysik 1.

Grupper om tre personer.

Vi jobbar med en cyklisk process med test och mätning, reflektion, omarbetning och nya tester.

Tider 9-15

  • Intro i klassrum 9-9.30
  • Östermalms IP 9.30-11.15
  • Sammanfattning i skolan 11.30-12
  • Lunch 12-13
  • 13-15 Databearbetning, analys, slutsatser och redovisning.

Länkar

Material

  • raketer fr Teknikmagasinet
  • papp, silvertejp mm för vingar, smältlim
  • mått för vatten
  • pumpar
  • stora gradskivor
  • hängrännor el dyl
  • stativ, klämmor muffar
  • måttband
  • Papper med tabell för datainsamling

Budget

  • Raket-kit 180
  • Pump 70 teknikmagasinet eller fotpump med tryckmätare 99 hos Clas Ohlson
  • Hängränna

Datainsamling

Anteckna vattenmängd, tryck, och vinkel. Mät avståndet.

Filma,

Redovisa resultat

Vi lägger in alla relevanta uppgifter i ett delat dokument på Google docs. Här kommer en länk där varje grupp skall gå in och skriva om experimenten.

Ni lägger era bra filmer på Youtube.

Analys

Regression i GeoGebra.

Trackingprogram

Redovisning

Teor och resultat

 Posted by at 9:25 f m
Aug 042013
 

Mycket som skrivs om skolutveckling tenderar att skapa ångest hos den ambitiöse läraren. Varje beskrivning av ett lyckosamt projekt eller en framgångsrik metod uppmanar att addera även detta i undervisningen. Mer jobb alltså.

Men här kommer en beskrivning av ett arbetssätt som gynnar såväl elevernas lärande som deras lärare. Det handlar om formativ bedömning vilket ligger högt på Hatties rankinglista. Dessutom med elevens självvärdering vilket ger ännu fler Hattiepoäng. Och det ljuvliga är att om läraren vågar släppa kontrollbehovet så kan det minska rättningsbördan (till fromma för lektionsplanering och annat framåtsyftnade).

Det här är dubbelsmart på samma sätt som flippad undervisning (lägg fem minuter före istället för femtio efter och använd dessutom lektionen till dialog i stället för monolog). Nedan följer en redogörelse för hur jag jobbat med denna metod. Det hela avslutas med en diskussion.

Bedömningsunderlag i powerpoint

Det är lämpligt att introducera eleverna till formativ bedömning på ett sådant sätt att eleverna känner igen sig och förstår vad de ska göra. Min första variant liknar en traditionell provgenomgång – en Powerpoint med lösningar till provets uppgifter. Men det är inte mina rätta svar som redovisas utan fotade lösningar från elevernas prov. Ibland mycket fina lösningar men oftare lösningar som har brister eller är ofullständiga. Till vissa uppgifter kan jag ha ett par elevlösningar av olika karaktär.

Under genomgången diskuterar vi lösningarnas förtjänster och brister. Mestadels enas vi om ett betyg på powerpointens exempleuppgift.  Uppgiften kan alltså få ett E, C eller A (i vissa fall flera betygspoäng ungefär som på nationella prov). Diskussionerna ger en förståelse för hur lösningar till uppgifter bedöms. De får inte en fullständig bild av alla möjliga lösningar och bedömningar men de blir kompetenta nog att göra ett bedömningsförsök på deras egna uppgifter om de powerpointens facit har framför sig (den ligger på nätet).

292px-Red_onion_cut

Rödlöken som symbol för hur vi utvecklar förståelsen av lärprocessen.

Eleverna sitter med sina egna prov (eller kopior därav) och har till uppgift att rätta och betygsätta varje uppgift i provet. Jag bruka ge eleverna rödpennor (vi har inga grönpennor). Jag har försökt välja någorlunda typiska elevlösningar till min powerpoint och då är bedömningsarbetet relativt lätt för eleverna. I vissa fall har någon elev en egen lösningsvariant att ta ställning till och bedöma och då uppstår spontana bedömningsdiskussioner med kamraterna. Ibland lyfter vi den diskussionen i hela gruppen.

När hela provet är genomgånget ska eleven sätta betyg på sitt prov och motivera varför. Jag har inte tryckt så hårt på motiveringen på grund av tidsbrist men jag tror det är viktigt. Det är lämpligt att sammanställa vilka färdigheter eleverna visat och vilka betyg de fått på respektive kunskapskrav. En jämförelse med det centrala innehållet är också på sin plats.

Därefter samlar jag in proven och tar hem dem för en avstämning av eleverna betyg. Jag tittar först på helheten och bildar mig en uppfattning om huruvida betyget är korrekt. Om betyget stämmer tittar jag igenom provet och skriver en kommentar om hur eleven kan agera för att nå ännu längre. Om betget inte stämmer med min bedömning får jag naturligtvis anledning att titta mer i detalj på provet och elevbedömningen och skriva en motivering till varför betyget blir annorlunda. Eleven får naturligtvis en respons om hur hen ska bli ännu duktigare.

Resultatreflektion

Det här är bra för att:

  • eleverna lyssnar bättre under genomgången och lär sig sådant de  kunde gjort bättre under provet
  • de diskuterar lösningskvaliteter med varandra
  • eleverna får upp ögonen för brister som de kan förbättra i framtiden
  • de diskuterar kunskapskrav och bedömning med varandra

Men också för att:

  • det spar tid för läraren genom att eleverna gör en del av rättningen
  • läraren ägnar mindre tid åt att hitta fel i elevernas lösningar och mer tid åt att titta på det som är bra och kan förbättras.
  • det ger läraren insikter om hur kommande undervisning bör organiseras

Entreprenöriellt

Kanske kan man se något entreprenöriellt i det ovan beskrivna arbetssättet.

  • Eleverna är delaktiga i bedömningen av sina egna prov.
  • Vi ser eleverna som medarbetare som hjälper till med bedömningen.
  • Vi ser eleverna som viktiga för att hjälpa varandra att förstå hur bedömningen kan gå till.
  • Det uppstår diskussioner mellan elever i mindre grupper där de tolkar, värderar, bedömer och betygsätter en specifik uppgift. Här fungerar eleverna som stöd i varandras bedömning.

Här är en powerpoint som användes i klassdiskussionen om bedömningen på respektive uppgift (klicka rättningsmall):

Bedömningsarbete i Google Drive

Rice_aleurone

Korn av matris.

En metod som kräver mer av eleverna innebär att de tillsammans bygger ett facit i form av en bedömningsmatris med exempellösningar för varje uppgift och på varje betygsnivå. Jag har skapat sådana bedömningsmatriser till tidigare prov och det är ett hästjobb, så varför inte låta eleverna göra detta och lära sig litet mer på samma gång.

En traditionell (en av många varianter) bedömningsmatris graderar hur eleven kan visa en färdighet på olika (betygs-)nivåer. En provbedömningsmatris visar lösningar på olika kvalitetetsnivåer (betygssteg) för varje provuppgift. Det går att redovisa i en kompakt tabell med fyra spalter men det blir ont om utrymme för uppgiften. Ett bättre sätt är att ta orignalprovet i dess orbehandlingsprogram och klippa in en tabell med en rad och tre kolumner efter varje (del-)uppgift. Eftersom eleverna ska göra jobbet klipper jag in tomma tabeller. Det går fort.

Antag att jag har åtta uppgifter på provet och 24 elever. Då passar det precis att dela ut en betygsnivå på en uppgift till varje elev. Tre betygssteg multiplicerat med åtta uppgifter ger 24 uppdrag att ge till 24 elever. I praktiken stämmer det inte så här bra men då kan man ge fler uppdrag till en elev eller låta flera elever dela på en uppgift. Det brukar lösa sig. Det intressanta är att vi har en grupp elever som sska ta fram lösningsförlag på olika nivåer till en och samma uppgift. Säg att vi har tre elver som ska göra en E-lösning, en C-lösning och en A-lösning till en provuppgift. De kommer förmodligen att samarbeta och diskutera vem som ska ha med vad i sin exempellösning. Den svagare eleven lär sig hur hen ska presentera en E-lösning på uppgiften. Alla får fundera över var gränserna ska ligga. Alla ser hur de skulle ha kunnat göra för att prestera bättre på provet. Alla tillgodogör sig någonting om hur de kan agera för att höja sin kvalitet.

Jag vill inte behöva klippa ihop en massa olika elevlösningar men framför allt vill jag at eleverna ska se vad deras kollegor/medarbetare gör. Därför använder vi Google Drive. Jag lägger upp min version av provet med de tre tomma rutorna under varje uppgift. Sedan gör jag det redigerbart för alla som klickar och publicerar länken på Wikiskola.se. Därefter är det fritt fram för eleverna att gå in och skriva i sin ruta. Det tar i början gärna en hel lektion att tillverka en bedömningsmall till provet.

Nästa lektion är det dags för eleverna att rätta sina prov. Eleverna har bara blivit väl förtrogna med den uppgift som de förberett lösningsexempel till men om alla eleverna gjort ett bra jobb så finns det nu en bedömningsmatris/rättningsmall som alla kan använda för att rätta/bedöma sitt eget prov vilket nu delas ut.

Eleverna kan nu rätta och bedöma sitt prov. Om eleverna undrar över lösningar eller bedömning kan de rådfråga dem som gjort bedömningsunderlaget på uppgiften i fråga. Jag som lärare kan gå runt och lyssna och lära mycket om hur eleverna förstår och var de befinner sig i sin inlärning. Deras muntliga aktivitet ger fler bedömningsmöjligheter. Det är bra om man kan printa ut bedömningsunderlaget till eleverna när de ska rätta sitt prov. Det tar inte hela lektionen om man snabbar på men det kan lika gärna uppstå många intressanta bedömningsdiskussioner som ger eleverna mycket. Det kan vara bra att ha någon extraaktivitet att ge de elever som blir snabbt klara.

Denna metod av formativ provbedömning tar mer lektionstid men kräver mindre planering av läraren. Förhoppningsvis betalar sig den extra tid det tar eleverna att skapa bedömningsmatrisen i elevernas ökade lärande.

Diskussion

Det gäller att släppa kontrollen. Om man skulle rätta proven själv och även låta eleverna rätta sig själva så uppnår man förvisso positiva aspekter att eleverna lär sig mer efter provet och blir mer medvetna om hur de ligger till i förhållande till målen. Men det går åt fler lektioner till bedömningen och du har samma rättningsbörda som tidigare.

Nej, eleverna måste ta över en del av rättandet. Din uppgift blir att kontrollera elevens rättande och bedömning. Ditt fokus flyttas från det summativa till att betrakta var eleven ligger i sin lärprocess, hur den lär, vilka strategier hen använder, hur långt det är kvar till målen, mm. Du kan lära dig mer om hur du ska arrangera lärsituationer för eleven kommande lektioner. Du lär känna dina elever på djupet när du inte bara ser deras lösningar utan även deras bedömningar, tolkningar och argument. Hattie betonar att expertläraren har just denna ingående kännedom om elevens lärande.

En vanlig invändning mot att bjuda in eleverna i rättningen är att lärarens uppdrag är att rätta. Om inte läraren rättar noga gör hen inte sitt uppdrag. Den tankegången är starkt rotad både hos lärare och elever och om man inte känner sig bekväm med att överlåta visst rättningsanvar på eleverna ska man nog låta bli. Den lärare som lägger mindre tid på rättning och ger mer ansvar till eleverna öppnar sig för kritik från utomstående. Läraren måste kunna försvara den gemensamma rättnings kvalitet. Kvaliteten i rättningen kan vidmakthållas även om eleverna är delaktiga. Elevernas bedömning är ofta strängare än min. Forskning visar också att elevers självbedömning ligger väldigt nära lärarens bedömning. Och det finns ett vackert argument i att

vem vet mer om hur eleven förstår något än eleven själv.

Pop_corn

Poppande resultat.

Om eleverna tränas i att bedöma sitt lärande finns mycket att vinna. Om modellen införs samtidigt i flera kurser och med flera undervisande lärare kommer elevernas förmåga till kvalitativ självbedömning rimligen snabbt upp till en godtagbart hög nivå.

Problem med fusk kan ju alltid uppstå. Vad händer om eleverna korrigerar sina lösningar för att få bättre betyg? Det åtgärdas genom att kopiera elevernas prov. Eller åtminstone säga till eleverna att du har kopior på proven. Min erfarenhet är att eleverna är upptagna av att rätta och inte hinner fuska. Men fullt så naiv är jag inte. Jag brukar säga till att de inte får ha några andra pennor uppe under rättningen än de röda pennor jag delat ut. På så sätt har jag någorlunda kontroll och slipper köra provpappersbuntar genom kopiatorn.

Elevernas bedömningsmallar blir inte perfekta, det ser man om man studerar länkarna nedan. Naturligtvis kan det vara bra att justera småfel och förtydliga en del redovisngar i elevernas lösningsexempel innan bedömningsmallen används för bedömning av elevernas prov. Men det kan också vara så att en del mindre fel kan stå kvar för att ge upphov till nya diskussioner om rättningen/bedömningen. Fördelen med att inte justera för mycket av elevernas bedömningsmall är att de känner att det verkligen är viktigt att de gör ett bra jobb för att de själva ska använda materialet i sin egen rättning.

Man hinner ibland inte riktigt med konstruktionen av bedömningsmallen på en lektion. Lika svårt kan det vara att  genomföra hela bedömningen på en lektion. Då får det väl vara så. Förhoppningsvis har ni haft goda diskussioner. Låt det ta tid så länge som det sker ett givande lärande.

Många elever blir medvetna om sina svagheter när det gäller att kommunicera sina lösningar. Det kan till exempel vara svårt att följa tankegången i en lösning som jag valt ut till powerpointen. Det blir tydligt för många hur man kunde gjort det bättre. Förvånansvärt ofta har eleverna problem med att följa sin egen lösning en eller ett par dagar efter skrivningen.

Jag har kallat metoden för elevaktiv formativ bedömning. Att det är elevaktivt är väl alldeles uppenbart. Det är eleverna som gör det mesta av jobbet. Men vari består det formativa. Förutom  det formativa jag gör vid samtal med eleverna och i kommentarer på deras prov försigår en mängd aktivitet som kan betecknas autoformativ bedömning. Eleverna ger varandra hjälp, kommentarer, insikter, omdömen och bedömningar när de hjälps åt med att skapa bedömningsmallen och när de använder den samma.

Den här autoformativa aktiviteten ser annorlunda ut om man betraktar den med elevens ögon. Det är elever som diskuterar med varandra, lär, bedömer, ger och får respons. Det är formativ bedömning i ett sociokulturellt pespektiv.

Slutsats

Vi har arbetat med två varianter av en metod för elevaktiv formativ bedöming. Metoderna har prövats i fysik och matematik med fem undervisningsgrupper och två lärare. Det finns ingen närmare studie om huruvida det är en effektiv metod men eleverna har varit med på noterna och lärarna upplever att det dels finns en tidsbesparing och dels ett förbättrat lärande hos eleverna.

 Exempel från min undervisning

Läs mer

 

 

Maj 052013
 

Vi använder en del labbinstruktioner med rutor och rader där eleverna fyller i svar och resonemang. Vi låter ibland eleverna skriva fullständig laborationsrapport med en standardiserad form; Material, Resultat, Diskussion osv.

Men ovanstående former lämnar inte mycket utrymme för elevens kreativitet och det finns en risk att eleverna inte lär så mycket genom att följa uppgjorda banor. Ett bra alternativ kan vara att låta eleverna redovisa hela laborationen i Excel. De labbar som innehåller mätningar som kan presenteras grafiskt dokumenteras lätt i Excel eller annat kalkylprogram. Då tycker jag det är lika bra att låta eleverna redovisa hela labben i Excel. Det går fort och enkelt med textrutor för att beskriva genomförandet och diskutera resultatet. Så här kan det se ut:

Så här kan labbrapporter se ut - formativt och kommunicerande eleven kreativ

Det finns administrativa fördelar. Allt finns på samma ställe vilket gör det lättare att hålla ordning. Eleven slipper jobba i två program och leverara två filer eller bädda in resultaten. Med Excelrapporten finns allt på samma ställe och det är lätt att komplettera. Rapporter av detta slag underlättar ett formativt arbetssätt. Läraren klipper enkelt in en ruta med kommentarer och eleven förbättrar.

Ur ett entreprenöriellt perspektiv är det ett bra arbetssätt därför att eleven skapar rapporten från noll utan alltför mycket pekpinnar. Resultatet blir personligt och snyggt vilket ger tillfredsställelsen av att ha skapat. Eleven övar kommunikation och
att omsätta sina idéer, reflektioner och slutsatser till handling i form av Excelrapporten.

Till skillnad från ett textdokument där man klipper in tabeller och diagram har vi ett ickelinjärt flöde i Excelsidan. Det är lättare att kommunicera förutsättningar och reflektioner när man kan lägga textrutor bredvid resultaten. Mätvärdena hamnar i centrum och övriga komponenter i rapporten placeras ut i en tvådimensionell layout. Jag tror det underlättar förståelsen att ”slippa” den linjära rapporten (även om man naturligtvis måste öva på detta också).

Detta sätt att presentera resultat ligger närmare hur en forskare skulle göra för att förmedla sina resultat kollegor emellan än vad en formellt korrekt rapport gör. Visst är det viktigt att behärska formen för en vetenskaplig rapport, åtminstone för att läsa vetenskapliga rapporter. Men att drilla våra elever till att skriva vetenskapliga rapporter är kanske inte det viktigaste med laborationerna. trots allt kommer bara en bråkdel av eleverna att bli forskare. Däremot kommer alla elever att ha nytta av att kunna kommunicera sina tekniska naturvetenskapliga resultat på ett effektivt sätt. Effektiv kommunikation innebär dels att det är lätt att skapa dokumentet och dels att det är lätt att ta in informationen från dokumentet.

Excelrapporterna lämpar sig väl för spontana underökningar, praktiska övningar och öppna frågeställningar. Det är en metod att utvidga laborationsbegreppet från standrdmallen – en lektion, en laboration, en standardiserad rapport.