Nov 022015
 

En av Pavlovs hundar

By Rklawton (English Wikipedia, see below) GFDL (http://www.gnu.org/copyleft/fdl.html) or CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/)], via Wikimedia Commons


Jag vet att många lärare lägger ett hästjobb på att skriva utförliga och välformulerade omdömen i dessa tider och det har jag den största respekt för. Jag vet också att det i många fall klipps och klistras med ett mindre antal standardformuleringar vilket kanske inte ger elever och föräldrar så mycket men ändå kostar läraren mycket tid. Som den administrativa bördan på oss lärare är stor finns det skäl att fråga sig om det inte går att komma runt dessa omdömen på ett enklare sätt. Vi har på vår skola beslutat att man faktiskt kan göra på ett enklare sätt men det förfarandet har inte spritt sig i någon större utsträckning varför jag vill sammanfatta tankegångarna här.

Det börjar med hur man redovisar resulten löpande under kursen. Om man å ena sidan redovisar att en uppgift har bedömts till ett visst betyg ger man inte så mycket vägledning om hur eleven ligger till i förhållande till kunskapskraven. Den respons som följer med uppgiften är till viss del summativ och viss del formativ. Den formativ effekten är relativt svag om eleven inte får göra om samma uppgift utan måste ta med sig råden till nästa uppgift. Det är svårt för eleverna att översätta omdömen på en uppgift till en förståelse för hur hen ligger till i förhållande till kunskapskraven. Därför bör man i detta fall ge eleven ett omdöme som sammanfattar hur eleven har presterat hittills på de olika bedömningstillfällena, vad eleven behöver arbeta med och hur det ska gå till. Härvid behöver omdöemena dessutom vara tydligt och utförligt skrivna enär man under ett utvecklingssamtal inte hinner lägga mer än några minuter per kurs. Dessutom ska ju mentorn kunna diskutera en kurs i ett ämne hen kanske inte undervisar i vilket gör att utvecklingssamtalen hamnar på en summarisk nuvå.

Om man å andra sidan arbetar formativt under ett arbetsområde så börjar eleverna förstå de kunskapskrav som bedömningen skett mot. När gjorda uppgifter bokförs i betygsnivåer på förmågor finns en tydligare koppling till kunskapskraven och hur eleven ligger till i kursen. När dettta är gjort tillför det inget att sammanfatta hur eleven ligger till i ett omdöme inför utvecklingssamtalet. Informationen finns ju redan där. Man kan säga att det nerlagda arbetet under terminens gång betalar sig inför utvecklingssamtalen.

Men att hinna redovisa kunskapsutvecklingen under en halv hösttermin är också svårt. I mina klasser ser det ut så här i år: Eleverna i ettan som inte kan kunskapskraven och bedömningsformerna så bra har i teknik 1 bara fått omdömen inom en del av kunskapskraven motsvarande förmåga 1. De har fått visa flera exempel på denna förmåga och de har haft möjlighet att förbättra sina arbeten löpande utifrån respons på arbetena under lektionstid och i skoladministrationsprogrammet Progress. I entreprenörskapen som också ligger i ettan har vi redovisat bedömning mot två förmågor.

Eleverna i tvåan läser Ma3C och har inte sett så mycket förmågeredovisning i tidigare bedömning men eftersom de gjort nationella prov i matematik är de ändå införstådda med hur förmågebedömning fungerar. Nytt för dem är att det prov vi haft revdovisas uppdelat på vilka av förmågorna som visats tydligt på provet. Genom att vi hunnit med ett prov och ett flertal tester eller inlämningsuppgifter har eleverna kunna samla på sig en relativt heltäckande bedömning. Som vanligt har de visat begrepp- och procedur- och problemlösningsförmågorna ett flertal gånger men det är många elever som ännu inte hunnit visa någon eller några av de andra fyra övriga förmågorna. Eleverna har helt klart vaknat till och börjar efterfråga möjligheter att visa de förmågor de behöver lyfta för att de ska nå det slutbetyg de vill. Eftersom det är nästa tre kvarts läsår kvar bådar det gott för fortsättningen.

Okt 222015
 

Perfect strawberry (3613641379)Flippandet har hittills inte fungerat för mig. Jag har försökt av och till de två senaste läsåren. Resultatet har inte varit upplyftande. Eleverna flippar motvilligt och under kursens gång avtar flippandet så att jag till slut måste återgå till vanliga lektioner. Alltså måste flippen förbättras. Så började jag funderar under en föreläsning av Lena Boström om lärstilar. Om flippen bara består av en film så tilltalar den inte alla lärstilar. Vi måste utforma flippen så att den passar  många fler. Så att det finns något för den visuellt lagda, något för den auditiva respektive kinestetiska.

Continue reading »

 Posted by at 12:44 e m
Nov 092014
 

Lägst andel elever klarar kursprovet i matematik 1 a

Av eleverna som skrev kursprovet i matematik 1 a uppnådde 70 procent minst provbetyget E. I kursprovet matematik 1b var det 83 procent som uppnådde minst provbetyget E. Av eleverna som skrev kursprovet i matematik 1 c var det 95 procent som uppnådde minst provbetyg E.

Eleverna på naturvetenskaps- och tekniska programmet läser matematik i större omfattning, ända upp till matematik 4 men andelen som uppnådde minst provbetyg E minskar för varje kurs. För provet i matematik 2c var det 86 procent som uppnådde minst provbetyget E, för matematik 3c var andelen 81 procent och för matematik 4 var det 78 procent.

 

Enligt Skolverket

 Posted by at 12:10 f m
Jun 192014
 

Vi har ett läsprojekt på skolan. Vi ska läsa i alla ämnen. Det kan vara lätt – Feynman i fysiken, Håkan Lans i entreprenörskapen. Men vad läser vi i matten? Det finns ju naturligtvis många trevliga böcker med matteanknytning men eftersom matten är ett ämne som eleverna har svårigheter i vill vi välja något som stödjer lärandet i så stor utsträckning som möjligt.

Som introduktion kan man själv läsa Bildning och Matematik, av Lars Mouwitz. Den handöar inte om läsning men jag kunde inte motstå det bredare bildniingsperspektivet. Om du vill komma fortare fram mot kärnan rekommenderar jag i stället nästa text.

Läsförsåelse är viktigt

Jag läste Läsförståelse och matematik –behöver man lära sig läsa matematik? av Magnus Österholm som skrivit en hel del på detta område..

Vad skulle eleverna kunna  läsa?

Följande texter ligger på hög nivå och lämpar sig bara för intresserade elever.

INTRODUKTIONSKURS I MATEMATIK, av Erik Melin kan vara användbar även om den naturligtvis är på en högre nivå än gymnasiemattens tidigare kurser.

Wikipedia: Projekt matematik/Matematikterminologi

I detta antagningsprov till matematikgymnasiet i Danderyd förekommer en läsförståelseuppgift.

Hur man skriver matematisk text, av Daniel Larsson kan användas för den är kort och informativ.

Några projektarbeten och gymnasiearbeten som elever kan läsa

Även dessa är på hög nivå och lämpar sig bäst för elever med intresse eller i de högre kurserna.

Serveess i magematik är ett gymnasiearbete och kan läsas som övning.

 Biomatematik – Att förstå biologiska beteenden genom dynamisk modellering och matematisk analys.

Hemligheternas Matematik Projektarbete om asymmetrisk kryptering.

Uppgifter passande i undervisningen

Texter och läsuppgifter  som passar alla elever i de lägre gymnasiekurserna behövs. En början kan vara att fokusera läsningen av matteboken, matteboken.se WikiBooks eller annan kursnära mattetext. Läsningen följs upp med läsförståelsetest, begreppstest och liknade.

Men vad finns mer? Gärna relevanskoppling.

Kanske kan eleverna ha nytta av att läsa dessa texter:

Eller varför inte försöka begripa en text om pokerodds. Det kräver läsförståelse. Den innehåller minimalt med matematik. Den är relativt lättläst om man behärskar pokervokabulären (vilket jag inte gör). Den innehåller mycket matematik om man ska förklara litet noggrannare vad som sägs i texten.

 

 Posted by at 8:57 f m
Apr 042014
 

Jag var på ifous-konfernes om entreprenöriellt lärande. P-G Hallberg lyfte frågan varför det går så trögt att införa EL i matematiken.

Entreprenöriell matematik var hett efter Peter Ellwes presentation på TeachMeet 2009. I sitt anförande gör Peter en analys som stämmer lika bra idag. Många elever har dåliga kunskaper i matematik och dåligt självförtroende och motivation till följd av en mindre lyckosam undervisning tidigare i skolan. Vi kan lämna det därhän just nu att definiera denna mindre lyckosamma undervisning – ni vet vad jag menar. Peter menar då att det vore dumt att fortsätta på samma spår och att det finns en spännande möjlighet i att möta eleverna där deras intressen finns. Så tänker vi nu med. Åtminstone vad gäller den andel elever som inte klarar målen.

Låt oss gå tillbaks och se vad som hände. Det var mycket uppmärksamhet kring konceptet entreprenöriell matematik omkring 2010-2011.

Skoverket skrev om det 2010.

Det publicerades rapporter och uppsatser. Här kommer ett axplock:

Peter Ellwe bloggade och skrev på sin hemsida åtminstone fram till 2013.

Det här kan vara av intresse: Landskrona,Kommunförbundet Skåne.

I nutid hittar jag inte så mycket om EL i matematiken. man verkar ha backat till att nämna entreprenöriellt lärande tillsammans med andra positiva begrepp och modeord:

Så hur ser det ut nu? Uppenbarligen blev det inte ett lyft att skicka ner eleverna på stan och intervjua HM-chefen om försäljningsmarginalerna. Elevernas planhalva låg kanske för långt från målen. Ma1C kanske är en för tuff kurs för att man ska hinna pröva sig fram. Eller så var det kanske så att eleverna mycket väl lärde sig matematik i verkligheten men hade svårt att visa samma kunskaper i det formella sammanhanget av exempelvis ett nationellt prov.

Ellwe och Berg visade förvisso positiva resultat ett par år men jag tror man kan misstänka att det inte berodde på det entreprenöriella i sig. kanske berodde det helt enkelt på att berg och Ellwe är engagerade och duktiga lärare.

Finns det en öppning för entreprenöriell matematik 2.0. Ett koncept med nedskakade ambitioner. Mer i matematikens huvudfåra. En försikt förskjutning mot att undervisa med alla matematikens förmågor i fokus. Och att snegla på några av de entreprenöriella samtidigt. Kanske med användande av ikt, fler frågor mindre procedur.

 Posted by at 5:04 f m
Mar 262014
 

Silent Videos är ett koncept av Thomas Lingefjärd praktiserat av Rokas och flera andra.

Poängen är busenkel. Genom att inte kommentera vad som händer i filmen får eleverna tänka till. De ska jobba två och två och spela in ljud (tala) till filmen. Ingen film får vara längre än en minut.

Rokas GeoGebraTube Book. Eller om man vill komma åt filerna och ladda ner. Se filmerna på Rokas Youtubekanal.

Det övar begrepp, resonemang och kommunikation.

Det bästa programmet för att spela in vad som händer på skärmen är screencast-o-matic i gratisversonen.

Min tanke är att det kan användas som exil cards också.

Annan tanke är att eleverna skapar egna Silent Videos i GGb och ger till andra.

 Posted by at 5:40 e m
Feb 262014
 

Shanghai satsar på flippat och MOOC. Ett tjugotal high schools samarbetar om att skapa filmer. Men vad är det för fel att hämta vad som redan finns på Youtube? Det är så Wikiskola fungerar på Ma1C (samband och förändring). En film till varje avsnitt. Välj ut de bästa flippfilmerna och sätt dem i ett sammanhang

Borde söka pengar för ett sådant projekt. Borde hitta skolor att samarbeta. Borde få igång Thorengruppen.
 Posted by at 10:04 e m
Dec 082013
 

Skoverkts slideshare om PISA-resultaten sammanfattar dramatiken i bild 4. Resultaten dyker. Det är närmast fritt fall i matematik. Det finns mängder med förslag på lösningar. Många förslag går i riktning mot en mer traditionell skola. Det finns även de som resonerar om att våra elever kan annat och att vi borde fortsätta med skolutveckling på vetenskaplig grund och ökad iktanvändning. Hans Renman ger ett exempel.

Jag tycker vi ska behöver göra både och.

 

Vi behöver både utveckla skolan och ta in en del äldre metoder. För visst bör vi klara av att både ligga i topp i PISA-mätningarna och utveckla, driftiga, kreativa och glada ungdomar.

Jag kommer att satsa på att eleverna ska räkna alla uppgifter på rutat papper. Jag kommer också att storsatsa på GeoGebra i undervisningen, flippat, begrepp och mycket annat.

Inger Enkvist skriver på SvD om hur samhällets inställning till studier påverkar. Det är något jag tänker läsa för mina elever. Liksom denna reflektion av Ivan Mazour.

Min strategi:

  1. Rutat papper
  2. GeoGebra
  3. All annan ikt
  4. Undervisa mot förmågorna
 Posted by at 1:08 e m
Nov 022013
 

Jag har blivit legitimerad. Men nyheten har legat i två veckor i min inkorg. Eftersom jag får många mejl, bland annat ett nyhetsbrev från Skolverket tyckte jag inte detta verkade vara något att prioritera sista veckan innan höstlovet.

mejlet Det kom med avsändaren no.reply@skolverket.se. Inte så att man hajjar till direkt.

Inget GRATTIS! i subjecrtraden.

Sen var det som det brukar med legitimationerna. Jag är tydligen behörig i CAD som jag inte kan men inte behörig i matematik! Det krävs ett överklagande och ska nog ordna sig. Som tur är hittade jag mejlet inom de tre veckor som står till buds för överklagandet. Men vad hade hänt om jag inte sett mejlet i tid?

överklagande

 Posted by at 8:04 e m