Jan 032015
 

Kahoot verkar vara ett bra verktyg för frågor i klassrummet med spelbaserat utförande och enligt dem själva en pedagogik med stöd i vetenskapen. Lätt att lära och enkel integration med bilder och filmer.

Vid en första betraktelse hittade jag inget om hur man bäddar in, däremot relativt stränga copyrightskrivningar. Det är således inget jag kommer att använda eftersom jag vill att allt jag lägger tid och engagemang ska vara fritt att sprida och bygga vidare på.

Däremot kan det säkert vara något att kika på när man bygger fria verktyg och frågor. Wikipedia kommer i framtiden förhoppningsvis att ha bättre sociala funktioner för samarbete etc. Se exempelvis denna text från 2012. Jag tror fortfarande att Mediawiki/Wikimedia är det bästa stället att bygga fria läromedel.

 Posted by at 8:07 e m
Jun 192014
 

Vi har ett läsprojekt på skolan. Vi ska läsa i alla ämnen. Det kan vara lätt – Feynman i fysiken, Håkan Lans i entreprenörskapen. Men vad läser vi i matten? Det finns ju naturligtvis många trevliga böcker med matteanknytning men eftersom matten är ett ämne som eleverna har svårigheter i vill vi välja något som stödjer lärandet i så stor utsträckning som möjligt.

Som introduktion kan man själv läsa Bildning och Matematik, av Lars Mouwitz. Den handöar inte om läsning men jag kunde inte motstå det bredare bildniingsperspektivet. Om du vill komma fortare fram mot kärnan rekommenderar jag i stället nästa text.

Läsförsåelse är viktigt

Jag läste Läsförståelse och matematik –behöver man lära sig läsa matematik? av Magnus Österholm som skrivit en hel del på detta område..

Vad skulle eleverna kunna  läsa?

Följande texter ligger på hög nivå och lämpar sig bara för intresserade elever.

INTRODUKTIONSKURS I MATEMATIK, av Erik Melin kan vara användbar även om den naturligtvis är på en högre nivå än gymnasiemattens tidigare kurser.

Wikipedia: Projekt matematik/Matematikterminologi

I detta antagningsprov till matematikgymnasiet i Danderyd förekommer en läsförståelseuppgift.

Hur man skriver matematisk text, av Daniel Larsson kan användas för den är kort och informativ.

Några projektarbeten och gymnasiearbeten som elever kan läsa

Även dessa är på hög nivå och lämpar sig bäst för elever med intresse eller i de högre kurserna.

Serveess i magematik är ett gymnasiearbete och kan läsas som övning.

 Biomatematik – Att förstå biologiska beteenden genom dynamisk modellering och matematisk analys.

Hemligheternas Matematik Projektarbete om asymmetrisk kryptering.

Uppgifter passande i undervisningen

Texter och läsuppgifter  som passar alla elever i de lägre gymnasiekurserna behövs. En början kan vara att fokusera läsningen av matteboken, matteboken.se WikiBooks eller annan kursnära mattetext. Läsningen följs upp med läsförståelsetest, begreppstest och liknade.

Men vad finns mer? Gärna relevanskoppling.

Kanske kan eleverna ha nytta av att läsa dessa texter:

Eller varför inte försöka begripa en text om pokerodds. Det kräver läsförståelse. Den innehåller minimalt med matematik. Den är relativt lättläst om man behärskar pokervokabulären (vilket jag inte gör). Den innehåller mycket matematik om man ska förklara litet noggrannare vad som sägs i texten.

 

 Posted by at 8:57 f m
Feb 262014
 

Omvärldsbloggen skriver om makerkukturen som är precis det vi gör med Algodoo, WordPress, Arduino, Lego Mindstorms EV3, Javascript, SketchUp och andra teknikblock.

 Posted by at 10:16 e m
Jan 252014
 

Jag har provat Jing som bara ger .swf vilket inte går att använda i iMovie m fl program. Kan visserligen konvertera till .mp4 med Jihosoft SWF Converter for Mac men det programmet lägger in en vattenstämpel i testeversionen

Testade även ScreenFlick som ger en enorm vattenstämpel (logga).

Wikipedia menar att de enda open source alternativen är Freeseer, VLC och Quicktime X.

Skärmavbild 2014-01-25 kl. 23.50.54

  • http://freeseer.github.io/quick-start.html#get-the-source-code

Freeseer verkar inte färdig för Mac och/eller finns inte som.dmg (installerar automatiskt).

VLC funkar med inställningar så här . Nackdelen är att man har svårt att ange storleken på inspelningsfönstret i förhållande till det man ska spela in (som man inte vet hur stort det är). Den går att plocka in i iMovie.

Quicktime funkar så här. Det är enkelt att välja område som spelas in. Filmen blir märkligt nog röd i iMovie men funakr fint i Photoshop.

Nyhet: Hörde just om Screencast-o-Matic.

 Posted by at 4:28 e m
Dec 292013
 

Reklamfilm till ÖH

Ett projekt inom marknadsföring i Entreprenörskap

Tänkbara filmer
  • Screencasat GGB
  • Pendeln
  • lego-roboten
  • DICE

ShotBox. Ett verktyg för att skapa StoryBoards.

Screencasts

Program för screencasts till reklamfilm och GGBmOOC

  • scr

Skapa enkla spel – DICE forts

LMS

Tips från en kul blogg.

  • BrainHoney. Kombinera LMS med innehåll. Gratis för en lärare, kostar för skolor.
  • Edmodo. Man kan bygga undervisningsappar. Kopplat till Edmodos plattform förstås.

Start-ups

Läste om dem i en bilaga till SvD. Kanske något att ta upp i entreprenörskapen. Även SUB46.

  • tictail
  • Readly. ganska intressant att vi diskuterade tidningsdöden och de nya behov som uppstår. Här är ett svar på frågan om hur tidningarna ska få betalt online även om det inte är en lösning på sovringsbehovet.
  • Foap. Tjäna pengar på dina foton.

Fler verktyg för interaktion med publiken/eleverna

Teknik

3D-scanner.

 Posted by at 10:00 f m
Dec 172013
 

Lego Mindstorms EV3 är inte bara för högstadiet.

 

 Posted by at 8:19 f m
Okt 272013
 

flippadfilm

Ämnesmötet i matematik som vi hade i onsdags v 42 handlade till stor del om att flippa. Jag tror alla närvarande var intresserade av att flippa men det fanns många idéer om hur. Några frågeställningar är:

  • ska man flippa varje lektion?
  • ska man flippa i alla kurser eller bara i matte?
  • flippa film eller annat innehåll?
  • ska man filma sig själv eller använda någon färdig film på nätet?
  • ska man hoppa över genomgången när eleverna förväntas ha sett filmen eller bör man ha en genomgång ändå?
  • hur mäter man om eleverna har flippat?

För att lägga någon grund för flippad undervining gjorde jag en uppdatering av kapitel fyra, Ma1C på Wikiskola. Det heter samband och förändring.

Här är länken till avsnittet om samband och förändring: Samband och förändring

Jag letade så gott jag kunde och har hittat en film till i stort sett varje avsnitt. Så om man vill ha en bas att utgå ifrån är det alltså möjligt att flippa Bondestamfilmer på det avsnittet. Min förhoppning är att vi kommer att göra egna filmer eller hitta ännu bättre filmer på nätet så vi kan ersätta några, kanske inte alla, Bondestamfilmer.

De flippbara filmerna ligger i ljusgröna rutor och finns under en egen rubrik på sidan. Det gör att du kan få fram den exakta länken till just det avsnittet på sidan genom att klicka i innehållsförtekningen överst på sidan. Då får du en länk som ser ut exempelvis så här:

http://wikiskola.se/index.php?title=Samband_och_förändring#F.C3.B6r.C3.A4ndringsfaktor.2C_184-188

Texten efter hashtaggen länkar in på rätt del av sidan.

Första steget har varit att finna en film per lektion. Mikael Bondestams filmer har varit mitt defaultvärde. Ambitionen i steg två är att hitta bättre filmer. Det är upp till er som kör kursen. Om ni vill byta film föreslår jag att ni helt enkelt byter utan att oroas så mycket över det. Den gamla filmen kan man hitta genom historiken i Wikin. Om ni har litet högre ambitioner skriver ni några rader som presenterar den nya filmen (och kanske lägger ni en länk till dem gamla). Om vi har tur uppstår en didaktisk disussion om olika filmers kvaliteter, gärna med synpunkter från elever och föräldrar.

Så nu finns det en möjlighet att flippa utan alltför stor ansträngning om man vill.

 Posted by at 5:13 e m
Okt 052013
 

Inledning

Att undervisa mot alla förmågor är bra. Alla verkar överens om att det är viktigt att arbeta med språket rent allmännt och i synnerhet för elever med svenska som andraspråk. Vi har ett läsprojekt på skolan för vi tycker läsförmåga är viktigt. Man skulle kunna stanna här men jag tror det är viktigt eleverna lär sig begreppen i matematiken ordentligt. jag misstänker att många elever läser lärobokens förklaringar utan att riktigt förstå. Andra hoppar helt över den förklarande texten för att det är för jobbigt. Och vi lärare fokuserar räknandet allt gör mycket. Resultatet blir elever som nöter in procedurer utan att förstå. Och många elever som pluggar på detta utarmande sätt kommer att missa målen.

Undervisningsmaterial

NCM skriver bra om begrepp.

Här kommer några länkar till resurser om begrepp och matematik. Först en sida med mattebegrepp översatta till olika språk. Jag föreslår att man börjar med att låta alla elever plugga in den. Svenska elever kan passa på att lära sig mattebegreppen på svenska och engelska.

DOP-matematik har ett övningsblad som man kan använda.

Bruno Kevius hemsida fungerar som et uppslagsverk med begreppsförklaringar.

Här finns en lite ordbok i matematik på nätet med 500 ord. Skriven av Olle Vejde och Göran Roth.

Kanske kan man använda delar av WikiBooks. Ma2B – Korrelation, mm.

Intressant läsning

Matematiska uttrycksformer och representationer är en artikel med tips om hur man kan jobba. GeoGebra och andra verktyg exemplifieras.

Matematiktermer för skolan är ett fint uppslagsverk (pdf av bok) med begrepp.

 Posted by at 10:20 f m
Okt 042013
 

Det är inget fel på multimetrar. Det går att förklara hur de funkar och det är kunskap som man  har nytta av.

men om man vill göra ett enkelt experiment med oerfarna elever finns en påtaglig risk att de antingen gör något fel och missar hela poängen eller att de har så mycket besvär på vägen att de förlorar intresset.

På min tid som elev hade vi separata ampere- och voltmätare och det kanske inte var så dumt.

Jag tror det vore bra för eleverna att få använda halvfärdiga moduler som lötts eller byggts på breadboard. Då kan man använda den här typen av enkel Volt-display. och andra liknade komponenter.

Vi har en ny labb på gång som vi ska testa på lite yngre elever. Skriver mer när vi fått det klart.

 Posted by at 5:07 e m