Okt 222015
 

Perfect strawberry (3613641379)Flippandet har hittills inte fungerat för mig. Jag har försökt av och till de två senaste läsåren. Resultatet har inte varit upplyftande. Eleverna flippar motvilligt och under kursens gång avtar flippandet så att jag till slut måste återgå till vanliga lektioner. Alltså måste flippen förbättras. Så började jag funderar under en föreläsning av Lena Boström om lärstilar. Om flippen bara består av en film så tilltalar den inte alla lärstilar. Vi måste utforma flippen så att den passar  många fler. Så att det finns något för den visuellt lagda, något för den auditiva respektive kinestetiska.

Continue reading »

 Posted by at 12:44 e m
Feb 072015
 

Ett formulär som används (av skolinspektörer) vid auskultation/lektionsbesök.

 

Jag fick det i mejlen och vet inte vad jag ska göra med det men bra är det så jag sparar länks nhär.

 Posted by at 10:32 e m
Nov 132014
 

Jag fick tänka till på egen hand

Min värsta mardröm är att vi får fler elever som är svåra att motivera för skolarbetet samtidigt som de mycket väl är motiverade för andra saker utanför skolan och förlägger merparten av sitt lärande där. Vi behöver undervisa innehåll som engagerar och vi behöver möta eleverna där de är, dvs på nätet, i spelen och i den nya tekniken. Men först av allt måste vi förbättra elevernas motivation. Motivationen behövs både för att arbeta med konventionella uppgifter och för att hålla fokus i den digitala världen. Det löser vi med en satsning på att utveckla deras attityder, egenskaper och entreprenöriella förmågor (Mindset som Carol Dweck kallar det).

I undervisningen väljer vi sådant stoff som engagerar. Arbetsformerna varieras och anpassas så de efterliknar det moderna arbetslivet. Vi använder datorerna på ett kreativt sätt och skapar mycket underlag för elevernas portfolio och bedömning. Vi låter eleverna delta i utvärderingen. I teknikkurserna kör vi digitalt inriktade teknikblock som utmanar och inspirerar eleverna inom ämnesramarna.

Vi möter eleverna på deras arena med hjälp av bra cMOOCs[1] så de kan ta kurser när, hur och var de vill (exempelvis kan de ta kurserna i önskad ordning). Dessutom bör vi låta eleverna läsa fler (teknik-) kurser än vad som ryms i utbildningen. Det gör eleverna mer anställningsbara och bättre förberedda för vidare studier.

I förlängningen läser eleverna flippade formativa kurser där allt som inte behöver ske i skolbyggnaden sker utanför den. De läser och reflekterar[2], ser film, övar frågor, programmerar, designar, besöker museer och företag på egen hand eller i flexibla grupper. Eleverna kommer blott till skolan för att umgås, inspireras, labba, leka med saker, bygga saker och annat som fysiska träffar behövs till. Det krävs andra regler för att låta eleverna stanna hemma. Det krävs mycket god undervisning. MOOCar som fungerar även på yngre elever. Det ska vi ta fram.

Ekonomin: Om en skola har bra MOOCar[3] kan den dra ner på lokalyta och lärare som undervisar. De kan ha fler lärare som designar och utvecklar dessa förträffliga MOOCar. Lärarna kan även öka sin kompetens inom dynamiska teknikområden och utveckla sin undervisning. Frigjorda resurser används även till att skaffa bättre utrustning för elevernas labbande.

Om eleverna hittar en MOOC på en annan skola borde de få ta med sig exempelvis en 25-del av tre års skolpeng (för en hundrapoängskurs) till den skolan som ger MOOCen. En reform som delar skolpengen så att eleven kan välja valfria kurser fritt hos egen vald utbildare skulle skärpa konkurrensen och öka både kvalitet och mångfald.

Om en elev vill vara sin egen huvudman och läsa öppna, fria MOOCar borde då inte eleven då få tillgång till hela sin skolpeng? Skolpengen är cirka 70 000 per år? Det är 100 kr per poäng eller 10 000 kr för en 100 poängskurs. Man kan också sätta prislappen till 300 000 kr för en klass som läser en hundrapoängskurs.

Det finns idag föräldrar som betalar 800 i månaden för tjugo minuter pianospel per vecka på Kulturskolan och mer därtill för privatlärare. Tänk om vi erbjöd programmering. CAD, Photoshop, Arduino, Mindstorms och andra kurser på marknaden för fritidsaktiviteter.

MOOCar i det livslånga lärandet är en självklar samhällsnyttanytta. Våra gymnasiekurser kan fungera även där. En intressant marknad är olika typer av arbetsmarknadsutbildningar.

Det har aldrig varit så spännande att vara lärare!

Länkar:

MOOCs på Wikipedia:

https://en.wikipedia.org/wiki/Massive_open_online_course

Ebba Ossion Nilssons föredrag på Thorén tillsammans: http://www.slideshare.net/EbbaOssiann/ossiannilsson-thorengruppen-140815-final

Eleverna skapar, bygger vidare på, kursen i wikin http://derekbruff.org/?p=2579


[1] MOOC står för massive Open Online Course. En cMOOC är en kollaborativ MOOC (connectivist).

[2] som Peters idé med CC sci fi som eleven recenserar på en hemsida

[3] som Hybrid Pedagogys MOOC-sajter

 

 Posted by at 8:57 f m
Mar 162014
 

Egentligen borde man inte behöva förklara varför man använder kursmatrisen men det har jag i alla fall gjort. Jag inser ju samtidigt hur viktigt det är att alla känner till detta. Så här ser mitt brev Bedömning i Kursmatriser – brev till elever och vårdnadshavare ut.

Det är jag och en till på skolan som använder kursmatriserna på försök. Övriga lärare bokför resultat på uppgifter och skriver omdömen inför utvecklingssamtalen.

Jag har haft fullt upp med att bokföra alla elevernas resultat under terminens gång men nu skördar jag resultatet av min ansträngning. Och när vi jobbar vidare vinner vi ännu mer eftersom matriserna hela tiden uppdateras jämfört med de statiska omdömena. Borde vara självklart men är det tyvärr inte.

 Posted by at 8:11 f m
Mar 022014
 

Testmoz, Khan Academy och Digitalaprov.se är exempel på gratistjänster med digitala automatiskt rättade prov. På digitalaprov.se kan man skapa frågor och återanvända andras frågor. Det verkar bra men det är inte perfekt. Det är inte CC.

Förutom att man borde ha rätt att  återanvända enligt en fri licens saknar jag en standard för hur frågor ska lagras men framför allt för hur resultaten ska lagras.

Wikiskola har också Quizzes. Våra kommande lärobjekt i GeoGEbra kommer att ha självrättandetester. Men vi behöver samla in information om hur det går för eleverna. Inte nödvändigtvis säker ID-kontrollerad lagring för betygssättning men gärna en samlad info om hur eleverna utvecklas och gärna möjlighet till att ge respons så det blir ett formativt verktyg. Eleverna har olia favoriter bland tjänsterna på nätet och de växlar ständigt över till nya platser.

Jag är inte ute efter att övervaka allt eleverna gör men en dala-knapp där eleven själv kunde bestämma sig för att upplysa sin lärare om ett bra resultat. Varför inte utveckla den tanken. Facebook är ju den digitala infrastruktur som eleverna redan använder med nästan hundraprocentig anslutning. Finns det någon bra app eller plugin för detta?

Kanske Result Tracker (för iPad)

 Posted by at 9:10 f m
Feb 262014
 

Omvärldsbloggen skriver om makerkukturen som är precis det vi gör med Algodoo, WordPress, Arduino, Lego Mindstorms EV3, Javascript, SketchUp och andra teknikblock.

 Posted by at 10:16 e m
Feb 262014
 

Shanghai satsar på flippat och MOOC. Ett tjugotal high schools samarbetar om att skapa filmer. Men vad är det för fel att hämta vad som redan finns på Youtube? Det är så Wikiskola fungerar på Ma1C (samband och förändring). En film till varje avsnitt. Välj ut de bästa flippfilmerna och sätt dem i ett sammanhang

Borde söka pengar för ett sådant projekt. Borde hitta skolor att samarbeta. Borde få igång Thorengruppen.
 Posted by at 10:04 e m
Feb 192014
 

I en-till-en-skolan är det databeroendet som är det stora problemet. Elever som är uppslukade av spel, filmer och sociala medier.

Många unga berättar om suget, att de är beroende eller har tagit sig ur ett beroende.

Hur förhålla sig? Förbud löser den akuta inlärningssituationen men sopar problemen under mattan. Vad händer dessa elever hemma eller senare på jobb eller högskola? Hur klarar de sig på egen hand?

De vars föräldrar orkar kampen och fostrar sina barn lyckas. Liksom de med stark motståndskraft.

Men de övriga?

Vår roll som lärare i klassrummet är att lära eleverna bemästra drogen. Genom att visa på alternativ. Nyttig användning av datorn – produktion i stället för konsumtion. Ökat lärande med datorns hjälp. Snabbare och enklare lärande. Roligare undervisning som konkurrerar med spelen.

Men också en kraftig reaktion mot det sjuka. Om vi låter eleverna visa sitt verkliga beteende utan att beslagta, hota och tvinga – då ser vi deras verkliga beteende. De som inte kan ta sig ur sitt databeroendet behöver ytterligare stöd. Föräldrar, rektorer, kuratorer, psykologer, eller präster. Vad vet jag? Men inte är det mitt ansvar som lärare när det gått så långt, givet att jag har levererat den positiva kvalitetsundervisning som beskrivits ovan.

 Posted by at 6:51 f m
Dec 292013
 

Man kan helt klart hämta inspiration från Spotify, Youtube, okhandlarna med fleras personaliserade listor och rekommendationer. Liknade tjänster vore bra för eleverna som pluggar på nätet. Hjälp att sovra och organisera.

Likaledes kan man hämta inspiration från nämnda sajters affärsmodell. Jag har haft det som stickord på Wikiskolas förstasida i något år nu. Dags att göra något.

Semantic Mediawiki (SMW) är givet. Om inte annat för NP MA ABCD. När orkar jag sätta mig in i det? Önskar en finansiär och nedsatt tjänst…

Läs gärna mer om:

 

Övriga Wiki-förbättringar

 

 

(1)

 

 Posted by at 10:25 e m