Håkan Elderstig

Dec 062016
 

Första punkten i sammanfattningen av Sveriges Pisareultat lyder:

After years of declining performance, Sweden is now showing first improvements. Student performance has improved significantly in mathematics and reading, and a declining trend has been reversed in science. The results are now at or above the OECD average in all three subjects.

Äntligen vänder matteresultaten uppåt för Sverige i Pisaundersökningen. Resultaten har förbättrats.

Sweden’s average score in mathematics increased by 16 points since 2012, but is still 15 points lower than its score in 2003.

Rolig läsning för oss lärare är följande tolkning av resultaten:

Sweden shows one of the highest levels of efficiency in education with strong academic results compared to the number of hours students receive instruction or do homework. Only five other school systems have a more positive ratio between learning time and academic outcomes.

Dessutom sker förbättringen över hela linjen:

It is particularly encouraging that Sweden has been able to reduce the share of low performers in mathematics, while at the same time raise excellence with an increased number of top performers.

Läs om undersökningen på OECD.org

 

Mar 152016
 

Skärmavbild 2016-03-15 kl. 23.45.01Eller snarare att skapa undervisningssituationer.

Jag är lärare men civilingenjör i botten vilket innebär att jag har både CAD och konstruktion i min legitimation trots att jag aldrig arbetat med det eller studerat det de senaste 30 åren. Den kurs jag läste var VLSI med CAD. Men det behövs säkert CAD-lärare och jag har tagit mig för att undervisa AutoCAD. Som en del i detta satte jag ihop en kurs: Lär dig AutoCAD.

Den består av några små introduktionsuppgifter med inlämning och bedömning i huvudsak på en förmåga vardera. mest för att eleverna ska komma igång med att använda programmet och reflektera litet.

Därefter kommer en grundligare genomgång med material för åtta lektioner. Grunden för detta är manualen Hitchhiker’s guide to AutoCAD Basics och några utvalda filmer från Youtube.

Jag använder det så att jag kör korta genomgångar utifrån manualen samtidigt som jag visar i AutoCAD och låter eleverna pröva det jag gör. Filmerna lämnar jag för eleverna att titta på i lugn och ro för att lära mer.

Jag hoppas att de får en tillräcklig grund för att känna sig bekväma med att jobba i AutoCAD. Vi har lärt oss SketchUp tidigare och de flesta av eleverna använder fortfarande helst det verktyget när de jobbar i projekt. Jag upplever att tröskeln för att lära AutoCAD är högre än för SketchUp och det är definitivt inte ett program som man lär sig särskilt väl genom att bara pröva sig fram. Eleverna efterfrågar också bra filmer att lära ifrån. Det finns en mängd filmer att välja mellan men svårigheten ligger i att hitta filmer på rätt nivå och med rätt innehåll. Det är betydligt lättare att hitta lämpliga filmer i ett strukturerat och ”stort” ämne som matematik.

Mar 062016
 

Birka hus 2008aNu har jag startat en ny del till kursen Konstruktion på Wikiskola. Eftersom vi har en inriktning på teknikprogrammet mot arkitektur vill jag undervisa om husbyggnadsteknik.

Det är svårt eftersom jag inte har någon formell kompetens inom byggteknik. jag är utbildad teknisk fysiker och fick med ämnet konstruktion i min lärarlegitimation. Min praktiska erfarenhet består i bygget av två bodar och en halv veranda.

Jag har skaffat tre läroböcker inom området för egen del men försöker kopiera till eleverna inom ramarna skolavtalet. Jag bygger lektioner till varje del och adderar text och bild från Wikipedia, filmer från Youtube och en del länkar till sidor tillhörande branschorganisationer mm.

Här finns min sida om Husbyggnadsteknik. Du får gärna använda den om du vill och hemskt gärna hjälpa till att bygga vidare på den.

Nov 022015
 

En av Pavlovs hundar

By Rklawton (English Wikipedia, see below) GFDL (http://www.gnu.org/copyleft/fdl.html) or CC-BY-SA-3.0 (http://creativecommons.org/licenses/by-sa/3.0/)], via Wikimedia Commons


Jag vet att många lärare lägger ett hästjobb på att skriva utförliga och välformulerade omdömen i dessa tider och det har jag den största respekt för. Jag vet också att det i många fall klipps och klistras med ett mindre antal standardformuleringar vilket kanske inte ger elever och föräldrar så mycket men ändå kostar läraren mycket tid. Som den administrativa bördan på oss lärare är stor finns det skäl att fråga sig om det inte går att komma runt dessa omdömen på ett enklare sätt. Vi har på vår skola beslutat att man faktiskt kan göra på ett enklare sätt men det förfarandet har inte spritt sig i någon större utsträckning varför jag vill sammanfatta tankegångarna här.

Det börjar med hur man redovisar resulten löpande under kursen. Om man å ena sidan redovisar att en uppgift har bedömts till ett visst betyg ger man inte så mycket vägledning om hur eleven ligger till i förhållande till kunskapskraven. Den respons som följer med uppgiften är till viss del summativ och viss del formativ. Den formativ effekten är relativt svag om eleven inte får göra om samma uppgift utan måste ta med sig råden till nästa uppgift. Det är svårt för eleverna att översätta omdömen på en uppgift till en förståelse för hur hen ligger till i förhållande till kunskapskraven. Därför bör man i detta fall ge eleven ett omdöme som sammanfattar hur eleven har presterat hittills på de olika bedömningstillfällena, vad eleven behöver arbeta med och hur det ska gå till. Härvid behöver omdöemena dessutom vara tydligt och utförligt skrivna enär man under ett utvecklingssamtal inte hinner lägga mer än några minuter per kurs. Dessutom ska ju mentorn kunna diskutera en kurs i ett ämne hen kanske inte undervisar i vilket gör att utvecklingssamtalen hamnar på en summarisk nuvå.

Om man å andra sidan arbetar formativt under ett arbetsområde så börjar eleverna förstå de kunskapskrav som bedömningen skett mot. När gjorda uppgifter bokförs i betygsnivåer på förmågor finns en tydligare koppling till kunskapskraven och hur eleven ligger till i kursen. När dettta är gjort tillför det inget att sammanfatta hur eleven ligger till i ett omdöme inför utvecklingssamtalet. Informationen finns ju redan där. Man kan säga att det nerlagda arbetet under terminens gång betalar sig inför utvecklingssamtalen.

Men att hinna redovisa kunskapsutvecklingen under en halv hösttermin är också svårt. I mina klasser ser det ut så här i år: Eleverna i ettan som inte kan kunskapskraven och bedömningsformerna så bra har i teknik 1 bara fått omdömen inom en del av kunskapskraven motsvarande förmåga 1. De har fått visa flera exempel på denna förmåga och de har haft möjlighet att förbättra sina arbeten löpande utifrån respons på arbetena under lektionstid och i skoladministrationsprogrammet Progress. I entreprenörskapen som också ligger i ettan har vi redovisat bedömning mot två förmågor.

Eleverna i tvåan läser Ma3C och har inte sett så mycket förmågeredovisning i tidigare bedömning men eftersom de gjort nationella prov i matematik är de ändå införstådda med hur förmågebedömning fungerar. Nytt för dem är att det prov vi haft revdovisas uppdelat på vilka av förmågorna som visats tydligt på provet. Genom att vi hunnit med ett prov och ett flertal tester eller inlämningsuppgifter har eleverna kunna samla på sig en relativt heltäckande bedömning. Som vanligt har de visat begrepp- och procedur- och problemlösningsförmågorna ett flertal gånger men det är många elever som ännu inte hunnit visa någon eller några av de andra fyra övriga förmågorna. Eleverna har helt klart vaknat till och börjar efterfråga möjligheter att visa de förmågor de behöver lyfta för att de ska nå det slutbetyg de vill. Eftersom det är nästa tre kvarts läsår kvar bådar det gott för fortsättningen.